NY STUDIE: Idag presenterar vår forskargrupp en ny studie om astmatiker. Astma är en sjukdom som inte alltid syns, men ca 10% av alla barn och vuxna är drabbade (se miljöhälsorapport 2009 och 2013). Det finns flera rapporter om att astmatiker är känsligare för ämnen som kan irritera luftvägarna, men för de flesta kemikalier saknas information, vilket gör riskbedömningarna osäkra. Ska man strunta i om astmatiker är särskilt känsliga eller anta att man behöver en extra säkerhetsmarginal? Vi publicerar idag en studie, där vi för första gången utvärderat alla publicerade experiment där man jämfört astmatiker* med friska försökspersoner.

Vi kan visa att astmatiker reagerar vid lägre koncentrationer än vad friska försökspersoner gör. Vi såg detta tydligt för 8 av totalt 19 undersökta kemikalier. I inget enda fall visade sig friska försökspersoner vara känsligare. Vi gick också vidare för att i detalj studera dos-responssambanden. Vår slutsats är att skillnaden som mest var ungefär tio gånger. Det vill säga att astmatiker reagerade vid tio gånger lägre koncentration.

Varför är detta viktigt att veta? Jo, när man bedömer risker på arbetsplatser eller ser över beredskapen inför kemiska olyckor måste man veta vid vilka koncentrationer människor börjar få besvär från luftvägarna. Astmatiker har rätt till hälsosamma arbetsplatser och skydd vid olyckor på samma sätt som andra grupper i samhället. Nu kan vi slå fast att astmatiker faktiskt är känsligare. Samtidigt kan vi ge företag och myndigheter råd om att använda en säkerhetsmarginal på 10 gånger om man vill skydda astmatiker från effekter i luftvägarna när det gäller irriterande luftburna ämnen.

Snart kommer fortsättningen: Nu går vi vidare med att studera om astmatiker faktiskt får det skydd de har rätt till när EU och andra organisationer bedömer risker. Vad tror du? Jag hoppas kunna presentera dessa viktiga resultat senare i höst.

Här kan du läsa hela studien med open access.

Tack till Mia Johansson, min doktorand vid Karolinska Institutet, som gjort ett enastående arbete med att hitta, läsa och analysera hundratals studier.

Också ett stort tack till professor Gunnar Johanson, som bidragit med stor erfaranhet och kunnande.

Ett tredje tack till Socialstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, som finansierat studien.

* observera att studien gäller personer med mild form av astma och inte inkluderar hyper-känsliga individer. Det hade naturligtvis varit oetiskt att utsätta personer med allvarlig astma för risker med denna typ av experiment.