Låt julbordsprincipen leda dig till en framtid med säkra kemikalier…

Janssons Frestelse – Det är inte bara potatis, grädde och lök. Miljöövervakning behövs så vi kan följa med i utvecklingen och kontrollera att vi gör rätt.

Köttbullar – Ingen köttbulle är den andra lik. Därför krävs en smart upphandling där man strävar efter att välja rätt och ersätter det som inte fungerar hållbart.

Skinka – Somliga tror att forskare bara värmer sittfläsket, men ur universitetens kontor och labb föds nya kunskaper och sätt att tänka. Här formas morgondagens lösningar och här slipas framtidens toxikologiska talanger.

Grönkål – Inte bara pynt utan väldigt nyttigt är det att ha tydliga innehållsdeklarationer på varor och produkter. Utan detta är det svårt att agera snabbt och på rätt sätt.

Ål – Nej, utrotningshotade arter undviker vi såklart. Precis lika självklart som att god djurvälfärd och nya djurfria metoder är en nödvändighet när man testar kemikalier.

Senap – Kryddorna lyfter smaken och får rätterna att harmoniera. Det måste finnas strukturer där samverkan mellan akademi – företag – myndigheter fungerar på riktigt.

Levande ljus – Engagerade och starka miljö- och branschorganisationer sätter ljus på olika delar i kemikaliedebatten. Det behövs för att skapa driv i frågorna om hållbara kemikalier.

Choklad – Alla har sin egen favorit i asken. Vad kan du göra i ditt sammanhang för att lyfta frågan om säkra kemikalier?

Med stor glädje ser jag att bloggen haft nästan 14.000 besök under 2017. Jag vill önska alla er läsare en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt år!

Vänligen,

Mattias

Stackars Tomten! I den anglosaxiska världen ska han inte bara dela ut paket utan dessutom genomföra detta uppdrag genom att krypa ner genom skorstenen, vilket innebär en klart förhöjd exponering för cancerframkallande sot-tjära. Redan år 1775 fann läkaren Parcivall Pott en koppling mellan exponering för sot och en hög förekomst av testikelcancer hos sotare. Det var faktiskt det första kända sambandet mellan yrkesmiljö och cancer. Ett samband som även bekräftats (obs! osmaklig ordvits) genom senare djurstudier.

Ytterligare toxikologiska risker som Tomten utsatts för genom århundraden är giftiga röda färger. För starka röda färger har man sedan antiken använt cinnober, ett ämne som idag är förbjudet eftersom det innehåller giftigt kvicksilver. Under 1800-talet tillkom ett antal kadmiumpigment som ger starka och hållbara färger. Ja, ni förstår ju själva vad det kan innebära för miljö och hälsa.

Till detta ska ju även risken med arsenik kopplat till en ensidig förtäring av risgrynsgröt (tomtegröt) läggas (se lucka #10).

Det är faktiskt ett under att tomten fortfarande lever. Att han år efter år lyckats undkomma Arbetsmiljöverkets inspektioner beror sannolikt på att deras jurisdiktion inte omfattar Nordpolen.

/Mattias

Sista arbetsdagen för terminen och jag blickar framåt mot 2018. Våren bjuder på flera spännande resor och konferenser. Jag har flera bra idéer till nya ansökningar och ett antal publikationer som kommer bli färdiga. Dessutom hoppas jag kunna få en ny doktorand till min lilla forskargrupp. Samtidigt startar en utredning om hur Swetox kan utvecklas för att göra kunskapen om läkemedel och kemikalier än mer användbar för företag och samhälle. Jag hoppas jag hinner berätta om allt som händer i bloggen.

Januari – Flera svenska forskningsprojekt om perfluorerade ämnen i dricksvatten startar. Redan 10-11 januari träffas vi i Göteborg för att dra upp riktlinjerna. Själv kommer jag fokusera på nya sätt att beräkna och beskriva osäkerhet och variation i befolkningen.

Februari – Vid Örebro Universitet disputerar Monica Lam på en avhandling om PAH:er i förorenad mark. Det blir spännande att läsa avhandlingen och delta i betygskommittén.

Mars – Världens största toxikologkonferens (SOT 2018) hålls i San Antonio, Texas. Jag ska bland annat presentera och diskutera nya resultat om hur man kan vikta djurs lidande i toxikologisk testning.

April – Vårmöte för arbets- och miljömedicin i Linköping är Sveriges viktigaste konferens för kemikalier i arbetslivet. Jag talar om ”att skapa medvetenshet kring kemikalier”. Samtidigt bjuder vi till kalas då Nordiska Expertgruppen (NEG) fyller 40 år.

Maj – Det har tagit tio år, men nu ska alla ämnen som tillverkas och importeras finnas registrerade enligt REACH-förordningen. Att vara registrerad är dock inte liktydigt med säker. Många toxikologiska frågor återstår, bland annat saknas verktyg att reglera blandningar. Nya spännande resultat om hur epidemiologi och toxikologi kan bindas samman kommer vi diskutera  inom EDC-MixRisk på ett möte i Stockholm.

/Mattias

 

En solskenshistoria på årets kortaste dag… Som doktorand arbetade jag med odlade celler och testade olika miljögifter. Det var fascinerande att se dioxiner stimulera enzymsystemen, men det fanns alltid en irriterande bakgrundseffekt, som verkade leva sitt eget liv. Vissa dagar var det värre än vanligt, oftast på fredagar. Hur kunde mina odlade celler veta att det var fredag?

Det var en solig sommar och efter ett föredrag om hur olika vitaminer och aminosyror kan brytas ner av ljus ville jag se om ljus kunde störa mina experiment. Sagt och gjort, jag tog två flaskor med näringslösning och och gick ut på Karolinska Institutets campusområdet. Den ena flaskan svepte jag in i aluminiumfolie och sen fick flaskorna stå ute i solen ett par timmar medan jag själv satt bredvid, åt glass och läste.

Tillbaka in i labbet fick cellerna växa i varsin skål med näringslösning. I den ena skålen solbelyst lösning, medan den andra skålen innehöll lösning som stått i skugga. Resultatet lät inte vänta på sig. De celler som fått växa i solbelyst näringslösning betedde sig plötsligt på liknande sätt som om de smakat på dioxin.

Men fredags-effekten då? Jo, varje måndagmorgon tog jag fram en ny flaska näringslösning som fick stå framme de timmar jag arbetade i labbet. Efter en arbetsvecka hade flaskan stått framme i ljuset ganska många timmar vilket påverkade resultatet. Imorgon, den 22 december, är det lite ljusare igen och dessutom fredag. Vem vet vad det får för effekt?

Här är artikeln vi skrev om ljusets effekt på cellerna. Ett särskilt tack till professor Agneta Rannug som satte mig på spåret kring ljusets betydelse.

/Mattias

 

De flesta av oss vill ju leva nyttigt och undvika gifter. Att vi vill vara rationella öppnar oss ibland för kvasi-vetenskapliga argument. Detox är ett typiskt exempel. Man plockar forskningsresultat och sätter ihop dem på ett försåtligt sätt för att ge intrycket av en väl underbyggd teori. Sen säljer man diverse kurer, föredrag, och specialkost.

Så här inför julen gick jag förbi en av Stockholms många välsorterade hälsokostbutiker för att spana lite inför dagens kalenderlucka. Flera olika te-sorter och örtblandningar saluförs som ”detox”. Där finns produkter som innehåller så mycket lakrits att de till och med har varningstext på baksidan, så att personer med högt blodtryck inte ska överdosera. Där finns ordrika beskrivningar om hur kroppen behöver ”städas ur”, vilket påstås få långvariga mag- tarm och hudproblem att ”försvinna”, men då behöver man dricka av blandningen i ett halvår enligt instruktionen. Olika te-blandningar påstås också hjälpa olika organsystem, som lever, luftvägar, matsmältning och njurar. Enligt förpackningen bygger dessa produkter på ”gammal kunskap ihop med modern biokemi” och påstås ”vara anpassat för terapeutisk stimulans av din lever”. Allvarligt talat, vem vill ha en terapeutisk stimulans av sin lever i julklapp?

/Mattias

 

Idag höll vi sista gemensamma mötet på Swetox för denna termin och alla fick skriva upp den bästa händelsen på jobbet under 2017. I en forskarvärld präglad av konkurrens, egensinne och ständig jakt på pengar, vad kan man förvänta sig? Nej, det är inte post-it lappar om viktiga publikationer eller vetenskapliga genombrott. Dessa händelser saknas inte, men istället skriver de flesta spontant om glädjen av att få nya medarbetare och att få arbeta tillsammans.

God forskning föds ur goda relationer. Forskningens grundmetod bygger nämligen på individuell kreativitet, vars resultat vässas genom kritik från kollegor. Både kreativitet och förmågan att ge och ta kritik är extremt beroende av god självkänsla. Många forskningsledare frågar sig hur de kan hjälpa sina studenter och medarbetare att få en god självkänsla, men att ”träna upp” självkänslan genom någon slags metod som presenteras uppifrån har små utsikter att lyckas. Det blir väldigt instrumentellt, som att man ska skruva lite på muttrarna och justera. Om man känner sig värdefull i en relation mognar både självkänsla och kreativitet. För att jag ska känna mig värdefull i en relation (här tror jag vi alla är ganska lika), så behöver jag känna att den andra personen är intresserad av mig och vill förstå mig. På en arbetsplats där de flesta har minst 10 års universitetsstudier i bagaget är det till exempel lätt hänt att lyssna för att svara i stället för att lyssna för att förstå. Men efter att ha läst dagens post-it lappar känns det som om julfriden faktiskt kommit lite närmare.

/Mattias

 

Krimtänk*. Dagens snackis för oss som forskar i gränslandet mellan forskning och samhälle är den amerikanska administrationens lista med förbjudna ord. Listan innehåller ord som hälsomyndigheten CDC bör undvika.

• Sårbar (vulnerable)
• Mångfald (diversity)
• Trans (transgender)
• Foster (fetus)
• Evidensbaserad (evidence-based)
• Vetenskapsbaserad (science-based)

Avsikten är troligen att styra människors associationer och tankebanor kring vissa samhällsfrågor. En slags politisk nudging, för att använda ett begrepp från årets Ekonomipris. Det ska vara lätt att tänka rätt och svårt att tänka fel. Det är lättare att kritisera abort om man talar om barn i stället för foster. På samma sätt är det lättare att kritisera klimatpolitik om man stryker den verbala kopplingen till vetenskap och istället talar om beslut baserat på forskares resultat och nationella värderingar. Dessutom blir orden från och med nu laddade med politisk aktivism. Att tala om fosterskador eller mångfald i hälsovården gör den som talar till bärare av oppositionell politik.

På Facebook och Twitter är det många som reagerar därför att just dessa exempel så tydligt strider mot våra invanda tankebanor. Vi är ovana både när det gäller val av kontroversiella ord, men också i att se hälsomyndigheter som politiskt värdestyrda. Men sanningen är att även svenska politiker och myndigheter använder språk som ett verktyg att styra tankar. Lyssnar vi noga hör vi ibland svenska makthavare tala om forskar-resultat i stället för forsknings-resultat. Då blir det lättare att avfärda obekväma resultat. Under mina år på WHO fick jag order om att undvika ordet passiv rökning och miljötobaksrök, för att istället tala om exponering för andras tobaksrök. Passiv rökning och miljötobaksrök har nämligen ingen tydlig koppling till ansvar och begreppen gillades därför tidigt av tobaksindustrin.

Trumps tjänstepersoner visar oss tydligt hur en kan vända på orden för att vända människors tankar.

*krimtänk är ett centrat begrepp i det nyspråk, som George Orwell beskriver i sin dystopi 1984. I korthet betyder det ungefär av samhället oönskade tankar.

/Mattias

Först kvicksilver och nu plast. Avfallshantering verkar vara en bransch med återkommande problem. Här följer en resumé av förra årets kvicksilverskandal och länkar till årets plastdumpning i Lettland.

1980-tal

Man konstater att stora delar av kvicksilvret i avfall kom från batterier. Därför började man samla in och lagra batterier med innehåll av kvicksilver.

2003

Avfallsbehandlaren SAKAB får i uppdrag av Naturvårdsverket att skilja ut kvicksilvret från batterierna. SAKAB sorter batterierna och skickar dem till anläggningen Batrec Industrie AG i Schweiz. Det rena kvicksilvret förs sedan tillbaka till SAKAB.

2010

Drygt 40 ton kvicksilver återförs till SAKAB.

2011

Naturvårdsverket genomför en upphandling med företag om att slutförvara kvicksilvret.

2012

SAKAB anlitar DELA GmbH i Tyskland för stabilisering av kvicksilvret. Slutförvaring ska ske i en tysk saltgruva. Men istället så fyller bolaget gruvan med grus och säljer kvicksilvret. Bolaget lurar flera länder och säljer totalt 1000 ton kvicksilver plus att bolaget tjänade ca 400 miljoner kronor på att sälja ”avfallshanteringen” till bland annat svenska skattebetalare.

2016

Bolagets ägare erkänner i tysk domstol att de är skyldiga och döms senare till fleråriga fängelsestraff.

2017

Nya avslöjanden om hur insamlat plast dumpats i Lettland och eldas upp i misstänkt anlagd brand som orsakar stora utsläpp av farliga kemikalier. Lettland bedömer att 11000 ton kom från Sverige. Alla svenska aktörer förnekar inblandning. Regeringen ber  om ursäkt till Lettland.

/Mattias

Pressmeddelande från Avfall Sverige 2010

Pressmeddelande från Naturvårdsverket 2014

Brev från EEB till tyska miljöministern 2016

Tysk artikel om erkännandet 2016

Tysk artikel om fängelsedomen 2016

Dagens Nyheter avslöjar plastdumpning i Lettland

Regeringen ber om ursäkt.

 

 

Varför tillåter vi blyammunition? Hälsoriskerna är välkända. Bly passerar över till fostret under graviditet. Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet, speciellt när hjärnan utvecklas under fosterperioden och den tidiga barndomen. Ett par exempel på effekter är nedsatt intellektuell kapacitet (lägre IQ) och beteendestörningar. Därför ger Livsmedelsverket råd till jägare att skära bort minst 10 cm kött rund delen där en kula träffat. Ett annat problem är att resterna från jakt ofta blir föda för diverse vilda djur, som exempelvis kungsörn, och det finns forskning som tyder på att fåglar med höga blyhalter får försämrad flyförmåga. Så frågan är relevant – varför använder vi fortfarande blyammunition?

Frågan ställdes till Jägarförbundet under dagens debatt i samband med Swetox årsmöte i Uppsala. Utvecklingen går framåt inom jakt och mitt intryck efter dagen är att flera av problemen med alternativ till bly går att hantera. Antalet skadeskjutningar behöver inte öka, merkostnaden för alternativen är inte särskilt stor och farhågorna för farliga rikoschetter bedöms inte ens av Jägarförbundet som allvarliga. De största problemen verkar istället vara att blyfri alternativ inte är tillåtet i alla kalibrar och att många äldre vapen inte klarar alternativen utan behöver bytas ut. Det kan naturligtvis kännas sorgligt att sluta skjuta med familjeklenoden, men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det inte är hög tid för en utfasningsplan. Nya jaktvapen som säljs ska vara blyfria, markägare bör uppmuntras att ställa krav på blyfri jakt och så genomför vi ett generationsskifte och pensionerar de äldre vapen som inte klarar dagens krav. Det låter ju som en enkel måltavla att träffa.

Så vad tycker våra folkvalda politiker? Många arbetsplatser firar in julen med fest eller mingel. Men inte Sveriges riksdag. Här får ledamöterna i stället möta julen med prickskytte. Ja det är faktiskt sant, skinkskytte är en gammal tradition på helgeansholmen så här års. Kanske finns det möjlighet att diskutera nya lagar för att begränsa blyanvändningen, för inte vill väl riksdagens jakt- och fiskeklubb bidra till fortsatta miljöhälsoproblem?!

/Mattias