Ett av de mest åtråvärda testerna just nu är ett test som visar om man har antikroppar mot SARS-CoV-2. När du genomgått en virusinfektion bildar kroppen normalt antikroppar som skyddar om samma virus dyker upp igen. Förhoppningen med de nya testerna är att personer, som redan haft Covid-19, ska kunna gå tillbaka till jobbet utan rädsla för att bli smittade och utan oro att smitta andra. Men hur många antikroppar krävs för att vara skyddad och är alla lika bra på att bilda antikroppar?

WHO:s generalsekreterare Tedros Adhan Ghebreyesus försöker få världens länder att samarbeta för att ta fram ett vaccin mot SARS-CoV-2.

Det finns miljökemikalier som kan försämra immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar. Några av dessa ämnen är de mycket långlivade miljögifterna PFOS och PFOA. I djurstudier har båda dessa ämnen visat sig orsaka ett försämrat svar på vaccination, färre antikroppar helt enkelt. För PFOS har forskarna också observerat att djur som exponerats lättare drabbades av infektioner. En kritisk fråga, som man alltid bör ställa sig när det gäller effekter på immunsystemet, är om effekten kan vara sekundär till andra typer av skador. När jag letar efter andra effekter i studierna ser jag att påverkan på mängden antikroppar är bland de effekter som kommer först.

Hur ser det ut för oss människor då? I studier från både Färöarna och Tyskland har andra grupper av forskare studerat barns förmåga att bilda antikroppar mot virus efter vaccinationer. Genom att mäta halten PFAS i blodet före vaccinationen och sedan se hur många antikroppar som barnen bildar har forskare upptäckt att barn med mer PFAS i blodet är sämre på att producera antikroppar.

Flockimmunitet är inte något nytt. Vi använder oss dagligen av flockimmunitet mot diverse smittsamma virus. När vi vaccinerar barn mot mässlingen är det inte bara för att skydda individen, utan minst lika viktigt är att skydda andra från att bli smittade. Våra antikroppar skyddar inte bara oss själva utan även våra medmänniskor. Men vad händer om den miljö vi lever i hämmar vår förmåga att bilda antikroppar?

När EUs myndighet för säkra livsmedel (EFSA) nyligen gick igenom forskningen kring PFAS, gjorde man bedömningen att immunsystemet är det som drabbas först. Baserat på observationerna hos barnen i Tyskland och på Färöarna har man beräknat att ett veckointag på mer än 8 nanogram PFAS per kilo kroppvikt skulle kunna skada vår förmåga att bilda antikroppar.

Efter EFSAs bedömning kommer svenska myndigheter behöva skärpa sina riktvärden och gränsvärden rejält. Det kan komma att kosta ganska mycket då många platser som nyligen ansågs vara ok, i framtiden kommer klassificeras som oacceptabelt förorenade. Just dessa befarade kostnader är något Naturvårdsverket lyfter i sitt remissvar till EFSA.

”A socio-economic impact assessment… is important as the proposed TWI could lead to major impacts on the guideline values for remediation of contaminated soil and ground water, contaminated soil for landfill, the environmental quality standards and the classification of status for water…” (Ur Naturvårdsverkets remissvar till EFSA, 20/4 – 2020)

Det kan ibland vara svårt att förklara för beslutsfattare varför man behöver oroa sig för kemikalier som ger lite lägre nivåer av antikroppar. Idag är det nog få som tvivlar längre. Oavsett om vi hoppas på ett vaccin mot Corona eller på att flockimmuniteten ska uppstå naturligt är det vår förmåga att bilda antikroppar som är avgörande. Miljögifter som hämmar vår förmåga att bilda antikroppar utgör ett problem för hela samhället.

/Mattias

Referens: EFSA CONTAM Panel. ”Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food”. (Daft for public opinion publicerat 24 feb 2020).