Häromdagen ringde de från tullen i Stockholms hamn till oss på Karolinska Institutet. Preliminära analyser hade indikerat att en container innehöll den extremt giftiga gasen fosfin. Någon särskild varningsskylt fanns inte på containern, men personalen vet av erfarenhet att det då och då dyker upp giftig last och har rutiner och specialverktyg som kan analysera luften i containern genom att försiktigt sticka in ett smalt specialverktyg. Fosfin är en gas som då och då orsakat dödsfall i olika delar av världen. Wikipedia har en liten sammanställning av förgiftningsfall från olika länder för den som vill veta mer. Mina kollegor åkte till hamnen för att mäta exakt hur hög koncentrationen var. Innan containern öppnats var halten så hög att människor hade fått allvarliga skador och möjligen dödsfall hade inte kunnat uteslutas. Nu gick det att undvika genom ventilation i samband med att containern öppnades.
Transporter i containrar har ökat explosionsartat i takt med att vi köper allt mer från tillverkare i andra länder. Mer än 500 millioner containerar skeppas årligen runt om i världen. Men det är inte bara kartonger och prylar som lastas in. Det är lätt att råka få med spindlar, insekter, ormar, och svampar m.m. Därför fylls containrarna ofta med giftig gas. Tanken är såklart att gasen ska döda ohyran och sedan hinna dunsta bort under den långa färden över världshaven, men containern är tät och saknar ventilation. Och ibland händer det att giftgasen finns kvar när det är dags att öppna dörren. Detta kan innebära en allvarlig hälsorisk vid inspektion och lossning.
Vid den nya enheten för Integrativ Toxikologi vid Institutet för Miljömedicin studerar vi bland annat hur man kan riskbedöma farliga gaser. För att veta vilken skyddsutrustning som krävs eller för att planera evakueringar vid större utsläpp måste man veta hur många som kan drabbas av allvarliga hälsoeffekter. Det räcker ofta inte att bara peka ut en koncentration som säker eller osäker. Ett bra exempel på integrativ toxikologi är när denna kunskap kommer till nytta i svenska hamnar. Två av mina kollegor, Urban Svedberg och Gunnar Johanson, driver just nu ett projekt om just gifter i containrar och hur man bäst kan ventilera dessa slutna rum så att hamnpersonalen kan jobba säkert.
Nervgaser och andra högtoxiska ämnen kan även tillföras via smuggling, sabotage eller från kontaminerat krigsmateriel. Själva godset kan också avge kemikalieångor som orsakar besvär för den som till exempel ska krypa in i en container och kontrollera innehållet.
Hur vanligt är det då med giftiga containrar? Efter att ha analyserat flera hundra containrar från olika platser i Sverige såg forskarna att 12% hade koncentrationer av farliga ämnen som översteg arbetsmiljöverkets gränsvärden för yrkesmiljö. I 4% upptäcktes cancerframkallande ämnen över gränsvärdena. Om man betänker att vi globalt skickar 500 miljoner containrar betyder det att det finns ca 60 miljoner giftiga containrar i omlopp varje år. En inte obetydlig marknad för någon som vill skapa en innovation för smidig ventilering.
Här kan du läsa en forskningsartikel om gifter i containrar (Svedberg & Johansson, 2013).
Här kan du läsa mer om förekomsten av gifter i svenska containrar (Svedberg & Johanson, 2017).
/Mattias
toxicolour 