Endast 10-30% av vanliga cancerfall kan kopplas till inre orsaker (t.ex. slumpmässiga mutationer). Resten verkar vara orsakat av miljöfaktorer (Nature 2016). På liknande sätt har forskare bara lyckats förklara 30-40% av fosterskador med kända orsaker, däöribland några miljöfaktorer som rökning, alkohol eller folsyrebrist (EHP 2009). Andra studier visar på miljöfaktorer i kombination med gener som huvudorsak till kroniska sjukdomar (EHP 2014). Jag nämner detta bara för att visa den enorma potentialen om vi kan få mer kunskap om miljörelaterad folkhälsa.

Det är oklart hur stor roll de kemikalier vi använder i varor och produkter spelar, men dagens riskbedömning bidrar i låg grad till att öka förståelsen på ett effektivt sätt. Hela vårt sätt att bedöma kemikalier blundar inför en rad fakta (detta är bara några av dem):

• Bakgrundsexponering: Vi exponeras ständigt för hundratals olika ämnen i låga doser, medan alla traditionella studier använder oexponerade kontrollgrupper och studerar ett ämne i taget.
• Tidig exponering påverkar hälsa senare i livet: Hormonstörande ämnen och epigenetiska förändringar verkar kunna påverka vilka sjukdomar vi drabbas av senare i livet. Det är något som ignoreras i de flesta av dagens testsystem.
• Kombination av olika faktorer: Vi vet att andra faktorer som buller, temperatur, social stress kan påverka känslighet för kemikalier, men har inga verktyg för att inkludera det i våra bedömningar.

Vi är duktiga på att förebygga akuta effekter, men jag tycker att vi oftare borde se toxikologi och riskbedömning som en del av folkhälsan. Det handlar inte om att det som hittills gjorts är fel, men vi behöver skifta perspektiv. Idag sätter vi kemikalien i centrum (”Hur ser den kemiska strukturen ut? Hur exponeras vi? Vad händer om man ger en hög dos till en råtta?”). I framtiden borde vi sätta människan i centrum och ledas av de hälsoproblem vi ser i befolkningen och inte vara så fixerade vid enstaka kemikalier.

Under hösten kommer jag att arbeta mycket med ett EU-projekt (EDC-MixRisk) som testar nya strategier i denna riktning. Vi startar med att studera befolkningen och väljer därefter ut en grupp kemikalier som verkar ha ett specifikt samband med ohälsa. Denna blandning testas sedan i en rad avancerade testmetoder på labb och resultaten jämförs med den riskbedömning som myndigheterna gjort av de enskilda ämnena.

Det är en lång resa från där vi står idag, men genom att byta perspektiv kan vi utnyttja de avancerade metoder och beräkningsmodeller som idag växer fram, samtidigt som vi förebygger ohälsa i människor istället för hos råttor. Det öppnar också för behovet av samverkan mellan miljöövervakning, nya djurfria metoder, datorbaserade beräkningsmodeller och befolkningsstudier. Tiden då enskilda forskare och sektorsmyndigheter jobbar med en kemikalie i taget håller på att ta slut.

/Mattias

(Disclaimer: Som vanligt är synpunkterna är mina egna)

 

Giftiga ägg från Holland har varit sommaren stora skandal inom Europeisk livsmedelsindustri. Miljoner ägg återkallas från butiker och lager i Tyskland och Nederländerna och blockeras från försäljning i Belgien, efter att äggen visat sig innehålla höga halter av ett giftigt insektsmedel (Fibronil) som är förbjudet vid framställning av livsmedel. Cirka 180 holländska gårdar har temporärt stängts av och en brottsutredning har inletts. Som det verkar, har ett företag som specialiserat sig på sanering av kvalster i hönshus boostat upp det vanliga bekämpningsmedlet med fibronil. Det man missade (avsiktligt?) var att ämnet lätt tas upp av hönsen och länge sitter kvar i kroppen och förs över till äggen. Redan i november 2016 kom anonyma tips om illegal fibronil-användning, men först i juni vaknade myndigheterna i Holland (Här en kort sammanfattning i the Guardian). Jag tycker det har saknats info om toxikologin i rapporteringen, så här får ni några frågor med tillhörande svar.

Fibronil säljs på vanliga apotek.

Självförgiftning med bekämpningsmedel är ett allvarligt folkhälsoproblem runt om i världen. Äldre bekämpningsmedel (t.ex. organfosfater) är nästan lika giftiga som nervgaser. Därför har man länge försökt uppfinna nya gifter som slår ut insekter men inte skadar människor lika hårt. Under 1980-talet visade forskare att många bekämpningsmedel verkar genom att hämma vissa av cellernas jonkanaler och på så sätt stör ut insekternas nervsignalerna. Efter denna upptäckt förnyades intresset i utvecklingen av insekticider som fungerar på liknande sätt. Ett av de första ämnena man lyckades ta fram var Fibronil, som började säljas i mitten av 1990-talet. I Sverige säljs det bland annat på apotek för att behandling av katter och hundar.

Fipronil påverkar nervsystemet på alla insekter och kvalster och används för att döda både fästingar, loppor och löss. Fipronil tas upp av hudens talgkörtlar och frigörs sedan kontinuerligt. Ämnet tas lätt upp genom huden och sitter kvar länge. Därför behandlar man ofta husdjur genom att droppa ämnet på nacken (där djuren inte når att slicka). Efter behandling är hundar skyddade mot vuxna loppor i upp till 8 veckor och katter i upp till 5 veckor. Fettlöslighet och långsam utsöndring är bra om man vill stoppa insekter och kvalster, men uselt om man jobbar med livsmedel.

Kan man bli av med fibronil om man kokar äggen?

Fibronil påverkas inte av matlagning. Varken tvätt, kokning eller annan matlagning, tar bort fipronil från äggen. Att fibronil inte hittats i kycklingkött beror sannolikt på att dessa kött-kycklingar bara lever några månader och att hönshusen rengörs mellan varje kull, vilket ger kvalster små chanser att klara sig.

Hur bestäms riskerna med fipronil i ägg?

På grundval av experiment som utförts hos djur har tröskelvärden bestämts för fipronil under vilket ämnet inte anses hälsofarligt. Det är känt från djurstudier att långvarig exponering för höga doser av fipronil kan orsaka skador på njurar, lever och sköldkörtel. På grundval av den mängd fipronil som hittats i ägg kan man beräkna om dessa hälsotröskelvärden överskrids.

 

Hur farliga är giftäggen?

Inga akuta hälsoeffekter förväntas från nuvarande exponering i Holland. Men om man äter förgiftade ägg är det troligt att tröskelvärdet för korttidsexponering överskrids något. Barn kan lättare få en högre exponering eftersom koncentrationen av fipronil per kg kroppsvikt blir högre på grund av deras lägre kroppsvikt, men det betyder inte automatiskt att det kommer att vara skadliga hälsoeffekter eftersom tröskelvärdet är satt med säkerhetsmarginal. Vi vet från studier som involverar människor som avsiktligt blivit förgiftade av fipronil att akuta förgiftningssymtom kräver mycket högre doser. Akut förgiftning med fibronil visar sig som illamående, buksmärtor och huvudvärk (här en studie på människor). Det saknas dock mycket data när det gäller långtidsexponering av människa.

PS. Själv ska jag precis skaffa fyra hönor som jag hoppas ska slippa kvalster och ge mig goda ägg varje morgon. 0% livsmedelskontroll 100% livskvalitet 🙂

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)

Efter ett år kom marknadsdomstolen med sin dom i målet mellan Svenskt växtskydd och Coop. Reklamfilmen som granskades såg vi i TV under 2015 och 2016. Handlingen i filmerna kretsar kring en familj som uppgavs ha fått i sig betydligt mindre skadliga ämnen sedan de slutat äta ”vanliga” livsmedel och gått över till – Coops – ekologiska utbud.

Nu har vi alltså facit – Coop förlorade! Något som fått många debattörer att spinna på att det nu är bevisat att mat odlad med bekämpningsmedel inte är mer riskfylld än motsvarande ekologiska varor. Rebecca Uvell (borgerlig debattör) ser det som en bekräftelse på sin kamp mot ”ekomat” och miljörörelsen i allmänhet. Domen visar Sanningen (med stort S) om miljörörelsens bluff, skriver Uvell på sin blogg. Torbjörn Fagerström (professor emeritus och känd kritiker av ekologisk produktion) skriver i Svenska Dagbladet att ”domen är en mycket stark markering mot desinformation och halvsanningar förklädda till vetenskap”. Samtidigt skriver  andra miljöforskare att ”domen strider mot vetenskapen”.

Här kan du läsa hela domen: Stockholms TR PMT 11299-16 Dom 2017-07-03

Domstolen har till uppdrag att försvara ”god marknadsföringssed” och där ingår att undvika reklam som bygger på hälsorisker med andras produkter. Domen uttalar sig alltså inte om eventuella hälsorisker eller aktuell forskning. Det är sant att man hittar högre halter av bekämpningsmedel i konventionellt odlad mat och att halterna av dessa kemikalier snabbt sjunker i kroppen om man byter till ekologisk mat. Men enligt domen bryter filmen mot god marknadsföringssed på flera punkter. Domstolen anser att filmen anspelar på rädsla och att den ger intryck av att basera sig på en vetenskaplig studie trots att man bara analyserat enstaka personer och ett snävt urval av kemikalier. Exempelvis ingår stora röda stapeldiagram med krångliga kemiska namn för att beskriva exponeringen hos personer som inte äter ekologisk mat. Ett annat problem är enligt domen att Coop inte ger en rättvisande totalbild i sina miljöhälsopåståenden, t.ex. när man bara redovisar de bekämpningsmedel som man på förhand vet förekommer i konventionellt jordbruk och dessutom inte ger tittaren möjlighet att jämföra exponeringen med myndigheternas bedömning av riskerna. Dessutom är lagens krav extra hårda när det gäller reklam som handlar om hälsorisker och livsmedel. Även om jag själv gärna köper ekologisk mat, kan jag känna respekt för att det finns begränsningar för hur reklam får utformas och att man särskilt vill undvika negativ reklam (d.v.s. att man beskriver andra produkter negativt för att öka den egna försäljningen).

Det är olyckligt att domen i debatten beskrivs i termer av sanning och vetenskap. Det riskerar att skymma den forskning som belyser problemen med dagens kemikalieanvändning inom livsmedelssektorn. Målet med den forskning jag själv bedriver är en framtid med säkra kemikalier där vi hela tiden strävar efter att på bästa sätt använda vetenskap och teknik för att skapa bra mat i hållbara jordbrukssystem. En viktig del i detta arbete är att ta fram data som hjälper oss att hitta både problem och lösningar. I riskbedömning gäller det dock inte bara att hitta akuta problem utan även att hantera osäkerhet. Det duger inte att bromsa först när man ser älgen. På vissa sträckor kan det vara smart att ta det lungt. Det gäller till exempel komplexa blandningar och exponering av barn. Ett enkelt sätt att minska exponeringen för bekämpningsmedel är att köpa svenskodlad och gärna ekologisk mat. Anledningen är att svenskt jordbruk har hög kvalitet och relativt låga halter av bekämpningsmedel och att ekologisk odling använder väldigt lite kemiska bekämpningsmedel. Importerade icke-ekologiska frukter och grönsaker överskrider ganska ofta gällande riktvärden och ämnen som är förbjudna i Sverige dyker upp titt som tätt (här kan du läsa om Livsmedelsverkets kontroller). Dessutom orsakar beprutning dokumenterade problem för både människor och miljö lokalt. Jag har själv deltagit i studier där vi visat hur barn och gravida exponeras i samband med bananodling i centralamerika. Även i Sverige ser vi fortfarande hur kemikalierna letar sig ner i grundvattnet.

Vilken mat som är bäst för hälsa och miljö beror på mycket mer än resthalter av bekämpningsmedel, men väger man samman perspektiv som arbetsmiljö, biologisk mångfald och kemikalier så är det nog ett riktigt påstående att ekologiska varor har en lägre riskprofil. Ska jag ge ett enkelt råd som håller i de flesta sammanhang blir det ”Köp svenskt och gärna ekologiskt!”.

/Mattias

PS. Jag kommenterade fallet redan för ett år sedan. Läs inlägget här.

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)