Idag tilldelas medarbetare vid Swetox i Södertälje Europas finaste pris när det gäller förbättringar för försöksdjur. Priset delas ut vartannat år av European Partnership for Alternative Approaches to Animal Testing (EPAA), som är ett samarbete mellan EU-kommissionen och de största företagen inom läkemedels- och kemikalieindustrin. Prissumman är ca 60.000 kronor och prisutdelningen sker i Bryssel.

Sedan starten för tre år sedan har vi på Swetox arbetat systematiskt med nya försöksdjursfria metoder och nya arbetssätt för de djurförsök man genomför när alternativ saknas. Anledningen är att vi vet att forskningsresultaten blir så mycket bättre om man har rätt metoder och djuren mår bra. Vi har en platt organisation där alla från tekniker till forskare jobbar tillsammans mot samma mål. De stora institutionerna sitter ofta fast med gamla hierarkiska system som är dåliga på nytänkande, vilket leder till att både forskningskvalitet och djur blir lidande.

I utvecklingen av nya läkemedel och annan biomedicinsk forskning krävs försöksdjur. I dessa sammanhang är det ofta viktigt att kunna ta blodprov, vilket kan innebära en stor stress för djuren. Hittills har forskare vid svenska universitet använt metoder som på olika sätt går ut på att spänna fast djuret medan provet tas. Vanliga metoder är att tvinga in djuret i ett plaströr där den inte kan röra sig eller spänna fast djuret med hjälp av remmar. Nu har Swetox i Södertälje utvecklat ett nytt arbetssätt som leder till att blodprover kan tas utan att djuret behöver spännas fast.

“The procedure fully embraces the concept of Refinement indeed, the impact on animal behaviour is impressive.”, skriver EU-kommissionens represent i prisjuryn.

Bild 1: En trygg och lugn mus som hanteras vid det prisbelönta labbet i Södertälje.

Bild 2: En traditionell metod för att fixera möss under provtagning.

Den prisbelönta metoden är så enkel att den borde kunna bli standard vid svenska universitet. Den utgår från att djuren får tid att lära känna laboratoriet och personalen. Man måste också förstå vad som skapar obehag. Ett mjukt underlag är bättre än kall rostfri plåt och personalen lyfter aldrig i svansen eller med pincett utan håller musen i handen. Samtidigt behöver djuren vänja sig vid att lyftas och bli klappade. Att hantera musen med omsorg gör verkligen stor skillnad. De är sociala varelser som gillar kontakt med människor. Precis som vid all djurträning används också enkla belöningssystem och snart kan musen sitta still och blir inte rädd när någon rör vid svansen.

Att träna försöksdjur på detta sätt kan låta tidskrävande, men sanningen är att det faktiskt sparar tid. Man slipper nämligen de problem som uppstår vid fasthållningen. Det är inte ovanligt att möss dör när de hålls fast och kämpar för att komma loss. Forskningsresultaten blir också bättre eftersom stress skapar fysiologiska reaktioner i kroppen.

Vi kan inte förklara för djuren vad som ska hända och varför vi forskar. Vår enda kommunikation med dem sker genom vårt beteende och våra handlingar. Försöksdjuren är hjältar som räddar oss från farliga sjukdomar och de förtjänar både omsorg och respekt.

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.)

Känner du någon som är född i slutet av 1990-talet? Då var halten av bromerade flamskyddsmedel som allra högst i svenska livmödrar och nu visar en studie att det kan ha satt sina spår i det uppväxande släktets intelligens. Nu fyller dessa barn 20 år och det är deras flamskyddade hjärnor som ska utveckla svensk välfärd och stå för innovationer de kommande årtiondena.

En ensam studie gör som bekant ingen sanning, men förra veckan publicerades en ny s.k. meta-studie där forskare från bland annat Harvard analyserat tio studier för att avgöra om bromerade flamskyddsmedel kan ge mätbara effekter på intelligens. Studierna som man sammanställt kommer från flera olika länder och har mätt halten av flammskyddsmedel i navelsträngsblod och bröstmjölk och därefter följt barn i upp till åtta år med olika typer av test som mäter hjärnans funktioner. Slutsatsen blev att dessa studier sammantaget visar att hjärnans kognitiva utveckling kan störas av dessa bromerade flamskyddsmedel.

Hur mycket lägre IQ får då ett barn som exponerats under sin utveckling? Fyra studier gick att sammanföra i en mer detaljerad statistisk analys. Resultatet visar att en tiodubbling av exponeringen ger än sänkning med ca 3.7 IQ-enheter. En tio-gånger högre exponering kan låta mycket, men år 2000 var halten faktiskt 10 gånger högre i bröstmjölk än var den var år 1980. Idag är halten åter lägre, även om det kommer dröja ytterligare något årtionde innan vi ser slutet på exponeringen av dessa mycket långlivade kemikalier.

Att dagens ungdom ibland verkar lite extra tröga i skallen är alltså inte helt utan grund. Till 90-talisternas försvar ska nämnas att deras föräldrar under sin uppväxt exponerades för ett annat mycket potent miljögift, bly. Under 60-70-talet var halterna av bly i blodet tio gånger högre än idag och precis som för de bromerade flamskyddsmedlen vet vi idag att även bly sätter sina spår i hjärnan. Vilken generation som är dummast låter jag därför vara osagt. Frågan vi bör ställa oss är istället hur vårt samhälle kan bli mer kemikaliesmart.

/Mattias

PS. Frågan om kemikaliers inverkan på barns utveckling studeras just nu i ett EU-projekt, EDC-MixRisk.