Mer om bedömningen av PFAS

Ni som följer bloggen känner ju till att det förekommer en diskussion om att sänka nuvarande riktvärde för PFAS-ämnen. Idag rapporterar media om detta och jag har bland annat blivit intervjuad av radio Gotland P4. Nyheten har därefter nått nationell spridning, vilket gör att jag vill dela lite mer bakgrundsinformation ifall någon söker mer fakta.

Här är länkar till en del av det media rapporterar (uppdateras löpande):

Radio P4 Gotland

Längre intervju P4 Gotland

Radio P4 Blekinge

Nu till sakfrågan:

År 2008 gjorde EU:_s livsmedelsmyndighet en riskbedömning för ett par av de PFAS-ämnen som ofta hitas i dricksvatten, dvs. PFOS och PFOA. Expertgruppen (CONTAM) bedömde att det tolerabla dagliga intaget (TDI) för PFOS var 150 ng/kg kroppsvikt/dag och för PFOA 1500 ng/kg kroppsvikt/dag. Slutsatserna baseras på olika djurförsök och ligger till grund för Livsmedelsverket nuvarande bedömning av dricksvatten och åtgärdsgränsen 90 ng/liter.

I år (2018) har samma expertgrupp gjort en ny bedömning. Denna har hittills bara presenterats på en vetenskaplig konferens (se två bilder nedan). Själva rapporten är därför inte publicerad ännu och publiceringen har fördröjts eftrersom flera länder lämnat kritik mot slutsatserna. I sin nya bedömning utgår experterna från observationer i människor. I en studie från USA där man analyserat blodet på ca 46.000 personer ser man till exempel en höjning av kolesterolvärdena, vilket kan utgöra en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Man rapporterar också om andra studier som visar på lägre födesevikt hos barn, sämre immunicering i samband med vaccinering och påverkan på levern (höjda ALT-värden). Sammantaget landar expertgruppen på  nya TDI-värden som är betydligt lägre. För PFOS är det nya förslaget 2 ng/kg/dag och för PFOA ca 1 ng/kg/dag.

Den nya bedömningen är alltså inte publicerad och bör därför tas med en nypa salt. Jag har personligen invändningar mot hur de beräknat dos-effektsambanden, vilket ju är ett av mina forskningsområden. Men den nya bedömningen visar ändå att Livsmedelsverket omgående kan behöva se över åtgärdsvärdet för dricksvatten. Svenska forskare har goda möjligheter att hjälpa till i utredningen. Vi har lång erfarenhet av liknande miljöhälsofrågor och eftersom människor i Sverige exponerats finns stora möjlighet att ta reda på eventuella hälsoeffekter. Kanske kan svenska data bli avgörande även för den europeiska bedömningen i framtiden.

/Mattias

Disclaimer: Slutsatserna representerar inte Kaolinska Institutet eller Institutet för Miljömedicin (IMM).

IMG_5587

IMG_5588

Ny bok: Allt är gift

En här av romerska soldater beger sig på marsch i trakten av Svarta havets kust. De tillhör Pompejus armé och har i uppdrag att en gång för alla nedgöra romarnas ärkefiende, kung Mithridated VI av Pontos. Mithridates tar då hjälp av lokalbefolkningen i bergsområdet och placerar vaxkakor med honung längs den väg som Pompejus trupper färdas. Honungen är söt och god, men bina har sugit nektar av giftig Rhododendron. Giftet leder till muskelsvaghet, yrsel och kräkningar och Pompejus soldater blir ett lätt byte.

alltärgift

Professor Olle Matsson bok ”Allt är gift” formligen svämmar över av liknande anekdoter kring gifter. Vi får korta inblickar i toxikologins, i alla fall de dödliga ämnenas, betydelse genom människans historia. Här finns inte bara gamla greker och romare, utan även kända svenskar som Dan Andersson, som dör på ett hotellrum efter att det behandlats med cyanidångor mot vägglöss. Även moderna giftmord, ända fram till våra dagar, ryms i texten. Boken är en gifternas antologi och tematiskt upplagd i kapitel kring till exempel kemiska vapen, brott och straff, jakt, gifter i livsmedel. Dessutom har författaren försett boken med gedigen referenslista, strukturformler och personregister.

Det blir lite av en giftkatalog, som då och då glimmar till när fakta som presenteras berör händelser som läsaren kan relatera till. Varför är alkemister så intresserade av kvicksilver när de vill tillverka guld? Vad betyder egentligen ordet botox? Varför vad det viktigt att två personer deltog på flygplatsen när Kim Jong-Nam (bror till Nordkoreas diktator) giftmördades februari 2017? Det som däremot saknas är gestaltningen av personerna som presenteras. Vad tänkte och kände de? Likaså finns få resonemang kring de historiska konsekvenserna och påverkan i samhällsdebatten. Avgörande ögonblick presenteras istället utifrån kemisk vinkel, sakligt med symtom och doser. Svettningar, hallucinationer, diarréer och kräkningar redovisas utan omsvep. Korta utdrag ur historiska verk ger röst åt dåtidens åskådare, men sedan hastar författaren vidare till nästa händelse.

Först blir man som läsare nästan irriterad på att inte få stanna upp och låta historierna bottna, men successivt växer känslan av att detta är ett verk som bör läsas styckevis. Här finns frön till otaliga samtal och föreläsningar (och antagligen plockat ur författarens gedigna erfarenhet som föreläsare). Alla som möter elever och studenter och behöver en historia för att väcka intresse för kemi får i boken en skattkista att ösa ur. Funderar någon på att skriva en deckare där personer mördas med gift gör man klokt i att först läsa Olle Matssons bok.

/Mattias

PS. Denna text publiceras även i Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift 2018 – No 5

Olle Matsson är professor i kemi vid Uppsala universitet och populär föredragshållare om gifter. Han har tidigare skrivit En dos stryknin – om gifter och giftmord i litteraturen.