Månad: maj 2019

Klimatet och kemikalierna hänger ihop

/ mattiasoberg

Kemikalier påverkar klimatet, och klimatförändringarna påverkar även förutsättningarna för hur vi använder och utsätts för kemikalier. I Sverige är det Kemikalieinspektionen, som har regeringens uppdrag att driva kemikaliepolitikens tillämpning i regelverk, tillsyn och utredningar. Men på myndighetens hemsida finns få spår av medvetenhet om sambandet mellan klimat och kemikalier. När jag nyligen fick möjlighet att diskutera detta med företrädare för Kemikalieinspektionen blev det tydligt att myndigheten uppfattar klimatfrågan som något som ligger utanför det uppdrag man har fått från regeringen. Faktum är att klimat inte nämns alls i myndighetens regleringsbrev för 2019. Hur ser då sambanden klimat – kemikalier ut?

IMG_6765

Kemikalier bidrar till utsläpp av växthusgaser. Alla fossila bränslen är såklart en slags kemiska produkter. Men även om man bara tittar på det som vi normalt betraktar som industrikemikalier kommer ungefär en tiondel av utsläppen av växthusgaser direkt från tillverkning och användning av dessa ämnen. Att bygga komplecerade molekyler från mindre beståndsdelar kräver mycket energi. Majoriteten av alla kemikalier tillverkas i Kina. Idag står kol för nästan 80 procent av energiproduktionen i Kina och den hårda partidiktaturen slukar nästan lika mycket kol som övriga världen tillsammans. Vissa kemikalier är dessutom mycket kraftfulla växthusgaser. Men även i Sverige står tillverkningen av kemikalier för stora utsläpp. Det planerade raffinaderiet i Lysekil (Preemraf) kommer om det blir verklighet vara en av Sveriges största utsläppskällor av koldioxid. Men utsläppen sker också när fossilbaserade produkter bryts ner i avfallsledet. Den dag en oljebaserade produkter bränns frigörs koldioxid. Det spelar ingen roll om produkten är bensin eller en plastburk.

Ökad temperatur ökar spridningen av miljögifter. Det finns ett direkt samband mellan ökade temperaturer och ökad spridning av miljögifter globalt. Kemikalier rör sig med hjälp av temperaturskillnader. De förångas i värme och kondenserar i svalare miljöer. Detta passiva hoppande förväntas öka i betydelse när jordens temperatur ökar.

Extrema väderhändelser ökar risken för kemiska olyckor. När stormar och översvämningar slår till mot industrier och förorenade områden finns en ökad risk för kemiska olyckor och katastrofer. Det gör att vi behöver planera och bygga klimatsäkra industrier, men också ha beredskap och förmåga att hantera kemiska olyckor.

Förändrat klimat gör också att vi behöver anpassa oss på olika sätt. Allt vi gör involverar kemikalier vilket leder det till nya kemikalielrisker som vi också behöver hantera. Det kan handla om ökad eller förändrad användning av bekämpningsmedel mot skadeinsekter och svampar som sprids till nya områden. Men det kan också handla om nya ”klimatsmarta” produkter som innehåller nya kemikalier. Om alla hus har solpaneler, alla fordon är batteridrivna och vi ersätter cement med nya material – Vilka ämnen kommer att öka i använding? Känner vi till riskerna med dessa nya kemikalier?

Klimatfrågan och kemikaliefrågan hänger ihop! Det borde synas tydligare även i miljö-, forsknings- och näringspolitik.

/Mattias

(Som vanligt är åsikterna som framförs är mina egna och representerar inte Karolinska Institutet)

 

Vetenskapsrådet satsar för lite på nya metoder.

/ mattiasoberg

Vetenskapsrådet (VR) är Sveriges största finansiär av medicinsk forskning, men lider brist på ambition när det gäller alternativ till dagens djurbaserade metoder. Det riskerar inte bara allmänhetens förtroende för forskning utan bromsar viktig utveckling. Sverige behöver en strategi för att bli en ledande aktör inom nya metoder. Och akademin behöver en tydlig röst för att förklara varför det är viktigt.

Samtidigt som VR finansierar huvuddelen av svenska djurförsök är man den myndighet i Sverige som ansvarar för stöd till nya metoder enligt 3R-principerna (replace, reduce, refine). Jag har tittat närmare på hur VR fördelar sina resurser och jämfört anslaget till 3R med anslaget för övrig medicinsk forskning. Skillnaden är slående.

  1. Beviljandegraden är mindre än hälften för de forskare som söker anslag för att utveckla nya metoder jämfört med de forskare som söker pengar för medicinsk forskning där djurförsök ofta ingår. Det är alltså dubbelt så svårt att få medel om man vill utveckla alternativ (se bild 1)
  2. De pengar som satsas på medicinsk forskning har ökat kraftigt sedan 2014 medan det som satsas på nya metoder enligt 3R under samma period har minskat något. (se bild 2)
  3. Under 2014-2018 inkom 295 ansökningar från forskare som vill utveckla nya metoder för att ersätta dagens djurförsök. Av dessa bedömdes 126 vara av hög vetenskaplig kvalitet, men bara 31 stycken fick medel att forska för. Det innebär att 95 riktigt bra projekt för att ersätta dagens djurförsök inte blivit verklighet.
  4. Det genomsnittliga projektbidraget för 3R är mycket lägre än för övrig medicinsk forskning. Forskare som arbetar med nya metoder får 60 % jämfört med andra forskare. De medel som fördelas per projekt räcker bara till att anställa en forskare på halvtid. (se bild 3)

VR_beviljandegrad3R

VR_utveckling3RVR_tilldelning3R

(Källa: Vetenskapsrådets forskning i siffror)

Problemen med djurförsök är inte bara att de är dyra och ibland plågsamma utan att de ofta fungerar dåligt. Ett tydligt exempel uppmärksammades nyligen av Nature. Tidskriften beskriver hur forskare de senaste decennierna har tagit fram fler än 400 olika ämnen mot Altzheimers sjukdom. Men när forskarna börjat testa på riktiga patienter visar det sig att nästan ingenting fungerar. En av de främsta orsakerna till forskarnas bekymmer är att de transgena möss man använder inte fungerar när det gäller att efterlikna människors hjärnor. Trots hundratals misslyckade försök används de fortfarande flitigt i forskning och läkemedelsutvecklingen. Det har plöjts ner enorma resurser i forskningsprojekt kring dessa transgena möss trots de uppenbara bristerna.

Vi måste våga ifrågasätta våra nuvarande djurbaserade metoder och hur vi fördelar resurserna. Den omfattande teknikutvecklingen som sker inom många områden, såsom visualisering, omics, nanoteknologi, artificiell intelligens, leder till att vi idag har helt nya verktyg till vårt förfogande. Verktyg som möjliggör studier som tidigare var omöjliga. Djurförsök är idag bara ett av verktygen och långt ifrån det skarpaste. Nature lyfter fram ett exempel på nya metoder – ”mini-hjärnor” – 3D-vävnadsmodeller som skapas av odlade celler från människor. Dessa små s.k. organoider odlas från stamceller i några veckor, och de möjliggör testning av ett stort antal kemikalier på relativt kort tid.

Utvecklingen av nya modellsystem behöver stödjas och tvärvetenskapliga samarbeten uppmuntras för att vi ska kunna lösa komplexa medicinska utmaningar. För detta saknas idag såväl strategi som resurser. 3R och nya metoder är en viktig framtidsfråga. Resurserna måste upp på nivåer som är jämförbara med de vanliga ansökningarna. Det är orimligt att ett av våra viktigaste strategiska områden ges så lite resurser och att projekten tvingas gå på halvfart. Vakna VR!

/Mattias

(Som vanligt är åsikterna som framförs mina egna och representerar inte Karolinska Institutet. Jag vill också vara tydlig med att jag själv har 3R-anslag från VR och därmed delvis talar i egen sak.)