Du gör skillnad!

Idag redovisade Europas miljömyndighet att halterna av persistenta miljögifter sjunkigt stadigt mellan 1990-2012 (länk till rapporten). En riktigt bra nyhet! Det betyder att kemikalierna faktiskt bryr sig om vilka beslut vi fattar.

Det spelar roll vad DU beslutar. När du väljer ekologiskt minskar du både din och miljöns kemikaliebelastning. På riktigt! Halterna av bekämpningsmedel i ditt blod sjunker inom ett par dagar ner till knappt mätbara nivåer. På samma sätt spelar det roll vad VI gör tillsammans. När vi förbjuder användningen av miljögifter som PCB händer det något. Långsamt börjar halterna sjunka, i naturen, i maten och i våra kroppar. Det är du och jag som tillsammans har makten och ansvaret att göra skillnad. Kemikalierna bryr sig om vilka beslut vi tar som individer och samhällen.

Jag funderar på hur jag skulle kunna se denna makt tydligare. Vilka principer hjälper mig att se förmåga, ansvar och möjligheter? Idag tog jag en penna och skrev ned följande tre punkter, som i all fall fungerar för mig.

  • Alla människor är värdefulla. Oavsett ålder, kön, ekonomisk eller politisk makt är alla människor värdefulla. Tillsammans har vi allt som behövs för en giftfri värld. Ur detta kommer också att hierarkier sällan behövs, att känslan av ansvar bör finnas hos alla, men också att känsliga grupper som barn och personer med sjukdom bör inkluderas i riskbedömning av kemikalier.
  • Tillsammans kan vi nå längre. Vi måste klara att ge fullt uttryck för individuell kompetens och samtidigt känna nödvändigheten av ömsesidigt beroende. Det kräver klokt ledarskap på företag och myndigheter. Ett ledarskap som måste kommunicera att det är nödvändigt att ge individen makt och ansvar samtidigt som man länkar detta till strategier för en giftfri miljö.
  • Kunskap är vår framtid. Personlig, professionell och organisatorisk utveckling är kontinuerlig. Att ständigt ompröva gamla sanningar, att ge utrymme för eftertanke, att se nya fakta som en present att ta vara på. Det innebär också att vi till exempel måste ha strukturer för universitetsutbildningar och forskning i kemi och toxikologi.

Toxikologi + Gastronomi

En härlig sommarsallad med en dijondressing och kanske ett glas vin eller en kopp kaffe medan solen går ner i nordväst. Smaker som gifter sig med sommarkvällen. Eller kan det vara gifter som smakar sig?! En lång rad av våra mest älskade smaksättare är faktiskt naturens försök att förgifta oss, eller i alla fall diverse skadeorganismer. En påminnelse om att allt naturligt inte är gott… men ibland riktigt gott 🙂 Här är en liten Youtube-film som förklarar hur det hänger ihop: http://www.youtube.com/watch?v=8Ofgj2KDbfk

Kemikaler bryr sig inte om myndighetsgränser

Ibland är det uteblivna svar som är mest talande. Häromdagen hade SvD:s läsare möjlighet att chatta med Kemikalieinspektionens expert om hur man undviker farliga kemikalier i vardagen (länk). Ett lovvärt initiativ som gav många enkla tips till läsarna. Men samtidigt visade svensk kemikalieoplitik upp alla sina stuprör. Några citat:

Fråga: Hur är det med schampon, tvål och diverse parfymer?
Svar: Dessa produktgrupper tillhör Läkemedelsverkets kompetensområde som inte vi kan besvara.

Fråga: Är det något du skulle råda att man undviker helt om man inte vill ha kemikalier i maten?
Svar: Här skulle jag fråga Livsmedelsverket.

Fråga: Odlad lax innehåller fler kemikalier än vild. Hur kan man minska kemikalierna i odlad lax. Om jag vill anlägga en laxodling ute till havs kan jag då mata dem någonting som finns naturligt i det ”biologiska systemet” eller som jag kan odla själv?
Svar: Hej! Jag är ledsen men det är inte alls vårt kompetensområde. hör med Livismedelsverket eller Havs- och vattenmyndigheten

Samhället behöver bli bättre på att hantera kemikalier på ett samordnat sätt. Att dela in kemikalier i olika ansvarsområden är kanske praktiskt för en jurist, men galet ur biologisk synpunkt. Det spelar ju ingen roll för kroppen om molekylen härrör från en lax, en parfym eller en leksak.

Kommentar från klädkedjan New Yorker.

Jag ställde en fråga till företaget New Yorker angående giftutsläppet i Jönköping via Twitter.

– Have you found the origin and identity of the toxic gas that was released in your Swedish (Jönköping) store?

– Dear @mattiasoberg, thank you for your request and your interest. Both, the authorities and NEW YORKER itself have made several investigations. One cannot assume that there was a leakage of gas. Beyond that, the happenings cannot be reducible to a misdemeanor by NEW YORKER as we do not treat our goods chemically before shipping them. In addition to that, the transport containers are sealed up to preclude any possible external influence. Best regards!

Tveksamt om sex personer förs till sjukhus med andningssvårigheter utan orsak och som resultat av en kollektiv simulering, men vilken gas och varifrån den kom är fortfarande en gåta.

Dålig analysberedskap vid kemolyckor

Strax före midsommar fick sex personer föras till sjukhus för andningssvårigheter (läs tidigare inlägg). En av de totalt tre analysutrustningar som svensk räddningstjänst förfogar över fördes från Göteborg till Jönköping för provtagning. Enligt första analysen var det etylenoxid som av okänd anledning hamnat i butiken. Nu har FOI tittat på analysresultaten och slutsatsen är att man inte kan dra någon slutsats (jkpg live skriver om detta). Det visar att svensk förmåga behöver stärkas när det gäller att snabbt fastställa vilka ämnen som förekommer vid kemiska olyckor. Som jag ser det finns två bra sätt att bli bättre: 1- öva mer samt 2- använd utrustningen regelbundet vid till exempel arbetsplatsolyckor för att få erfarenhet i skapa lägen. Men sedan finns ytterligare ett sätt som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) skulle behöva utveckla tillsammans med oss toxikologer, nämligen analys av de personer som exponerats (s.k. human biomonitoring). Genom att snabbt ta prover (blod och urin) på de exponerade kan man få hjälp att hitta vilket ämne det rör sig om och dessutom få reda på hur stor den individuella exponeringen varit. Här tror jag att vi på Svenskt centrum för toxikologika vetenskaper (Swetox) skulle kunna utveckla en strategi och standardiserade provrutiner som sen kan finnas färdiga att tillämpa vid både små olyckor som masskadehändelser.tox symbols