”Vanlig blomma botar snuva och ger ökad sexlust.”

Det nordiska köket har så mycket mer än köttbullar och sill. Det senaste decenniet har matskribenter från hela världen noterat att nya smakupplevelser i världsklass skapas på restauranger i Skandinavien. En av de nya trenderna är vilda växter som ger både smak och färg. När de långväga transporterna ifrågasätts och problemen med bekämpningsmedel diskuteras allt mer, särskilt när det gäller importerade grönsaker och frukter, så känns det fint att kunna äta örter som bokstavligen växer runt knuten. Dessutom finns mängder av berättelser om hur olika lokala växter använts för ökad hälsa och välbefinnande genom historien.

Vad vi kanske glömmer bort är att det ”naturliga” ofta kan vara betydligt giftigare än våra syntetiska tillsatser. Som en del av en kontrollkampanj besökte nyligen danska livsmedelsverket 150 restauranger och lokala livsmedelsproducenter och undersökte deras användning av växter som plockats i naturen eller odlats i privata trädgårdar. Bland de arter som användes fanns blommorna från 23 olika växter. Nu har toxikologer utvärderat giftigheten och det fanns en hel del spännande innehåll (Egebjerg et al., 2018). Ett problem med vilda växter är den naturliga variationen. Halterna av olika ämnen varierar mycket från blomma till blomma. Just den stora variationen mellan olika växter av samma sort hänger samman med att man inte förädlat växten. Istället har den fått utveckla en stor och relativt okänd variation i det vilda. Det är lite som med äpplen. De äppelsorter vi odlar är noga utvalda för att ha önskvärd smak och konsistens, medan vildsådda äpplen ofta har helt andra egenskaper.

Av de 23 blomsorter som ingick i undersökningen innehöll 13 substanser som kan skada hälsan. De flesta gifterna som hittades ger ingen akut effekt, men kan orsaka skador om man exponeras under längre tid. Vissa av de identifierade substanserna är till exempel kända för att vara cancerframkallande. Andra kan skada nervsystemet eller reproduktionssystemet.

blommaimat

Ett spännande exempel på en populär matväxt är krasse (Tropaeolum majus). Alltså inte smörgåskrasse, utan de där orangea blommorna som är mångas favorit i blomlådan på sommaren. Det är kanske ingen ny företeelse att äta dessa blommor. Genom historien har de haft rykte om sig att reta sexualdriften. Andra medicinska åkommor som ansågs kunna botas med krasse var skoskav och snuva. Som en kombo av viagra, näsdroppar och plåster – allt i en och samma blomma. Tyvärr visar djurstudier att extrakt på de gröna bladen i verkligheten orsakar hormonstörningar och ger ökad risk för tidiga missfall. Hur mycket giftighet som ryms i själva blommorna är dock än så länge okänt, så hoppet om mirakelblomman kan få leva vidare ett tag till.

/Mattias

Tidigare okända PCB:er i nyrenoverade kök

Jag inledde veckan med ett besök i Krakow där världens största konferens för forskning kring långlivade miljögifter pågick. Bland alla spännande resultat var det särskilt en studie som väckte min nyfikenhet. En grupp forskare från universitetet i Iowa, USA, har hittat miljögiftet PCB i vanliga bostäder. Men det rör sig om en tidigare okänd form av PCB.

Referens: Herkert et al. (2018) ”Emissions of Tetrachlorobiphenyls (PCBs 47, 51, and 68) from Polymer Resin on Kitchen Cabinets as a Non-Aroclor Source to Residential Air.” Environmental Science and Technology 52:5154−5160.

PCB är ett ämne, som var populärt fram till 1970-talet, då det förbjöds på grund av sina giftiga egenskaper. Bland annat användes PCB för att foga samman betongkonstruktioner och därför har många fastigheter idag genomgått dyra saneringar. PCB bryts ner mycket långsamt och fortfarande ser vi tydliga spår i miljön. Halten i bröstmjölk är fortfarande ganska hög. I teorin finns 209 olika PCB:er, men eftersom vi vet vilka PCB:er som användes förr i tiden så analyserar forskare och myndigheter bara dessa välkända PCB-varianter.

I den nya studien tog forskarna luftprover i hemmiljön och letade efter nya PCB-varianter. Plötsligt dök tre nästan okända PCB:er upp i deras analyser (PCB-47, PCB-51 och PCB-68). Eftersom dessa inte ingår i de analyser som normalt genomförs vet ingen hur vanliga de är. Högst halter hittades i nybyggda hus och i lägenheter där man nyligen renoverat köket. Forskarna misstänker därför att PCB:er bildas oavsiktligt när man skapar fasta ytmaterial, som lacker och färger. De avdunstar sedan sakta till inomhusluften. Ett ämne som man misstänker kan ligga bakom är di-(2,4-diklorbensoyl)peroxid, som har vissa likheter med PCB-47 (se bild).

Eftersom vi tidigare inte känt till att dessa ämnen kan finnas i inomhusluften saknas kunskap både om exponering och hälsorisker. Låt oss hoppas att såväl forskare och företag nu tar reda på om dessa ämnen förekommer i svenska hem och om de kan utgöra en hälsorisk.

/Mattias

pcb

It’s all about caffeine!

Har du glömt att ta med kaffe till sommarstugan, misströsta icke! Här får du en lista över hur mycket du behöver inta av andra koffein-källor för att nå upp i samma mängd koffein som en kopp kaffe (2dl).

  • 2,8 dl Energidryck
  • 4 dl Te
  • 7,5 dl Cola
  • 180 g Choklad
  • 450 g Mjölkchoklad

(Källa: EFSA faktablad)

IMG_4199

Hade egentligen inte tänkt skriva mer så här på semestern, men har lite svårt att somna så ok då…

Koffein är kanske det gift flest människor har erfarenhet av. Ämnet tas lätt upp av kroppen och den neurostimulativa effekten startar efter 15-30 minuter. Att många tycker sig känna en effekt direkt beror på att kroppen svarar med kemiska lyckokänslor när den förstår att behovet blivit åtgärdat. På liknande sätt försvinner ofta törst samtidigt som man dricker vatten trots att det tar betydligt längre tid innan vätskebalansen återställs. Olika människor bryter ner koffein olika snabbt. Inom 2-8 timmar har kroppen halverat mängden i blodet. Den stora individuella variationen kan till viss del förklara varför vissa personer kan få svårt att sova på kvällen trots att de drack sitt kaffe på eftermiddagen, medan andra är helt oberörda.

Riskerna? På kort sikt är det centrala nervsystemet som påverkas, med sömnproblem som ett vanligt problem vid låga doser medan högre doser kan ge både oroskänslor, hjärtklappning, yrsel och illamående. På lång sikt så finns det studier som visar på ett samband mellan koffein och en ökad risk för hjärtkärlproblem och hämmad fosterutveckling. Frågar man EUs experter vid livsmedelsmyndigheter EFSA så säger de att koffein motsvarande 1 kopp kaffe om dagen (3 mg/kg) inte innebär några risker även om man dricker det före intensiv fysisk träning. Samma mängd utgör inte heller någon risk för fosterpåverkan eller för barn och ungdomar. Svenska Livsmedelsverket ger rådet att gravida inte bör dricka mer än 2,5 koppar per dag om man vill vara på den säkra sidan.

Och hur var det med kisset, är kaffe vätskedrivande? Nej, något större effekt än vad man får av vanligt vatten har man faktiskt inte lyckats hitta trots att alla ”vet” att kaffe är vätskedrivande. Det visar i alla fall en studie gjord på 50 manliga kaffedrickare (länk). Det är ofta så med vetenskap, är man riktigt tvärsäker har man ofta fel. Är man ändå inte övertygad om att man har fel så visar det sig ofta att underlaget är bristfälligt och bara baserat på män.

Trevlig sommar kära läsare!

/Mattias

Smålands största papperstiger

Så kom då till sist Jorbruksverkets förslag på hur Sverige ska bli ledande inom alternativ till djurförsök. Man föreslår ett 10-miljonersbygge av Smålands största papperstiger. Kostnaden motsvarar lika mycket (!) som idag totalt satsas på att utveckla alternativ till djurförsök, men inte en krona kommer att lämna korridorerna i Jönköping.

papertiger2

Forskning vi universitet och företag använder en hel del försöksdjur. Det handlar också om att testa säkerheten av nya läkemedel, bekämpningsmedel och kemikalier. Användningen av djurförsök har ofta kritiserats och ny lagstiftning har därför höjt kraven på tillstånd och kontroll. Trots detta går arbetet med att utveckla alternativ otroligt långsamt. Vid Swetox (ett samarbete mellan elva universitet kring kemikalier, miljö och hälsa) har vi börjat jobba på ett helt nytt sätt för att öka takten. Vi vill ha med tanken på alternativ redan i försöksplaneringen, vi vill att kompetens från olika ämnesområden (från datamodeller och cellförsök till kunskap om djur och människor) ska tas till vara och vi ser sambandet mellan bra forskning och bra alternativ till djurförsök.

Det går att göra skillnad! Det finns mängder av goda exempel. Vi har bland annat visat att man kan halvera försöksdjursanvändningen inom läkemedelsindustrin genom ett systematiskt arbetssätt. Läs studien här. I dagarna är vi med och startar Europas största forskningsprojekt om alternativa metoder (EU-ToxRisk).

Det handlar om ta fram nya djurfria metoder och lära sig förstå hur dessa kan användas som beslutsunderlag. Det handlar också om att sätta djurens välfärd i centrum genom hela forskningsprocessen. Från försöksplanering till genomförande och resultatsredovisning. Det räcker inte att ha ett etiskt tillstånd! Tanken på att utveckling föds genom etiska nämnder är förlegad då den snarare cementerar dåliga vanor än leder till ökad innovation. Samarbete nämns 32 gånger i Jordbruksverkets utredning, men inget om utvecklingen av de organisationer som konkret utför arbetet med att ta fram nya alternativ.

Det finns bättre alternativ: Låt utvecklingen av ett center finansieras inom forskningspropositionen som kommer nästa år. Huvuddelen av försöksdjuren används inom forskningen och ett framgångsrikt arbete med alternativ till djurförsök gynnar forskningens kvalitet som helhet. De förvaltningsuppgifter som behövs vid Jordbruksverket kan hanteras inom deras nuvarande budget. Bygg istället på de strukturer som redan idag fungerar och bidrar till att utveckla arbetet med alternativ till djurförsök. Öka stödet för forskning om alternativ med 5 miljoner per år och skapa med 5 miljoner ett virituellt operativt center med förslagsvis SwetoxSCAW-Jorbruksverkets nationella kommitté för försöksdjur. Då kan Sverige växla upp och på allvar göra skillnad. Vi behöver inte fler försöksdjurs-byråkrater, utan färre försöksdjur, bättre djurförsök och bättre forskning.

/Mattias

(Disclaimer: Dessa synpunkter är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)

Ge någon en kram istället för detox

detox

De flesta av oss vill ju leva nyttigt och undvika gifter. Att vi dessutom vill vara rationella öppnar oss för kvasi-vetenskapliga argument. DETOX – är ett typiskt exempel. Man plockar forskningsresultat och sätter ihop dem på ett försåtligt sätt för att ge intrycket av en väl underbyggd teori. Sen säljer man diverse kurer, föredrag, och specialkost. Så här inför helgen granskade jag några vanliga påståenden om ”detox” och här är resultatet:

”Din kropp samlar gifter” GULT – Vi exponeras ständigt för olika kemikalier, men långtifrån alla ansamlas i kroppen.

”Snabba kolhydrater, socker och transfetter kan förorena din kropp”. RÖTT – Föroreningar är inte kopplat till hur mycket eller vilken sorts kolhydrater du äter. Det finns dock många andra skäl för många av oss att minska intaget av socker och transfetter och istället äta mer frukt och grönt.

”Olika symtom på att kroppen innehåller gifter kan vara: Trötthet, Koncentrationssvårigheter, Huvudvärk, Dålig andedräkt, Dålig sexlust, Dålig hud och hår, Gaser i magen, Förstoppning” GULT – Det finns kemikalier som kan orsaka dessa effekter. Som exempel kan nämnas flera vanliga läkemedel, men vanliga miljöföroreningar – Nej, så är det inte!

”Toxinerna neutraliseras bl.a. genom att du intar antioxidanter och när du intar bl.a. B-vitaminer och mineraler kan även dessa toxiner till sist föras ut ur kroppen.” RÖTT – Antioxidanter är ämnen som motverkar kemisk oxidation. Det är dock viktigt att komma ihåg att kroppen använder kemisk oxidation för en rad viktiga processer. Kroppen bryter ner och utsöndrar ämnen på olika sätt, men intaget av antioxidanter är inte alls avgörande. Det finns dessutom flera studier som visat att kosttillskott med höga halter av dessa ämnen kan öka riskerna för t.ex. cancer.

Ibland kan det vara bra att påminna om:

  1. All materia är gjord av kemikalier.
  2. Huruvida en kemikalie är tillverkad eller naturlig säger inget om dess giftighet.
  3. Du behöver inte vara rädd för kemikalier, bara för att de har konstiga namn eller E-nummer.

Ha nu en riktigt trevlig helg! Ät och drick gott tillsammans med familj och vänner. Ge någon en kram. Det är den bästa detoxen du kan få.

Försvarets duckar om sitt ansvar för PFAS

Det pågår ett blame-game mellan flera kommuner och Försvarsmakten om vem som bär skulden för det som enligt min åsikt är 2000-talets största svenska kemikaliehaveri. Vårt dricksvatten har på flera orter förorenats med höga halter perfluorerade ämnen (PFAS). Svenska barn har världsrekord i högst uppmätta halter och det verkar finnas ett mönster, ett spår av kladdigt skum som ofta leder från de lokala flygflottiljerna till dricksvattnet. PFAS har under många år använts i brandsläckande skum vid olika övningar. F16 i Uppsala, F17 i Kallinge, F18 i Tullinge. Tre orter som fått dricksvattnet förstört för generationer framöver. PFAS är nämligen en synnerligen otrevlig grupp av extremt persistenta kemikalier. Jag har kemist-kollegor som diskuterar om man ska säga att det ”aldrig bryts ner” eller bara att ”vi inte har lyckats fastställa hur långsamt det bryts ner”.

Försvarsmakten verkar dock ducka in i det längsta bakom olika utredningar. Här är några exempel när Folke Borgh, chef på Försvarets miljöprövningsenhet, kommenterar frågan.

När de höga halterna först uppmättes i Uppsala får han frågan om miljögifterna i Uppsalas vatten kan komma från F16 (Uppsalatidningen, oktober 2013).

– Det inte finns något som entydigt pekar på detta, säger Folke Borgh.

Ett halvår senare i Kallinge tillämpas samma strategi i en intervju med SVT (SVT 18 mars 2014).

Så vilket ansvar tycker du att försvaret har för det som har hänt?

– Det visar sig efter våra utredningar.

Men i dagsläget tar ni inte på er något ansvar för det som hänt?

– Inte förrän vi har konstaterat något rimligt samband mellan vår verksamhet och den här påverkan.

Men kommunerna i Uppsala och Ronneby anser ju att det är försvarets fel.

– Det tycker jag att de är för snabba att dra den slutsatsen.

Nu är Försvarets egen rapport från F16 klar. Resultatet sägs visa att Försvaret inte kan ha orsakat problemen i Uppsala. Men ett antal f.d. värnpliktiga anser att man underskattat användningen grovt. I stället för de 4,8 kilo PFAS per år som rapporten visar kan det handla om 600-700 kilo per år. (UNT 28 augusti 2015)

Varifrån har era [Försvarets] uppgifter kommit ifrån?

– Ja säg det, nånstans har vi fått dem. Det har jag inte klart för mig så här pang-tjohej, säger samme Folke Borgh till Uppsala Nya Tidning.

Är det bara jag som får känslan av att självrannsakan inte är honörsordet inom Försvarsmakten?