Månad: augusti 2018

Tidigare okända PCB:er i nyrenoverade kök

/ mattiasoberg

Jag inledde veckan med ett besök i Krakow där världens största konferens för forskning kring långlivade miljögifter pågick. Bland alla spännande resultat var det särskilt en studie som väckte min nyfikenhet. En grupp forskare från universitetet i Iowa, USA, har hittat miljögiftet PCB i vanliga bostäder. Men det rör sig om en tidigare okänd form av PCB.

Referens: Herkert et al. (2018) ”Emissions of Tetrachlorobiphenyls (PCBs 47, 51, and 68) from Polymer Resin on Kitchen Cabinets as a Non-Aroclor Source to Residential Air.” Environmental Science and Technology 52:5154−5160.

PCB är ett ämne, som var populärt fram till 1970-talet, då det förbjöds på grund av sina giftiga egenskaper. Bland annat användes PCB för att foga samman betongkonstruktioner och därför har många fastigheter idag genomgått dyra saneringar. PCB bryts ner mycket långsamt och fortfarande ser vi tydliga spår i miljön. Halten i bröstmjölk är fortfarande ganska hög. I teorin finns 209 olika PCB:er, men eftersom vi vet vilka PCB:er som användes förr i tiden så analyserar forskare och myndigheter bara dessa välkända PCB-varianter.

I den nya studien tog forskarna luftprover i hemmiljön och letade efter nya PCB-varianter. Plötsligt dök tre nästan okända PCB:er upp i deras analyser (PCB-47, PCB-51 och PCB-68). Eftersom dessa inte ingår i de analyser som normalt genomförs vet ingen hur vanliga de är. Högst halter hittades i nybyggda hus och i lägenheter där man nyligen renoverat köket. Forskarna misstänker därför att PCB:er bildas oavsiktligt när man skapar fasta ytmaterial, som lacker och färger. De avdunstar sedan sakta till inomhusluften. Ett ämne som man misstänker kan ligga bakom är di-(2,4-diklorbensoyl)peroxid, som har vissa likheter med PCB-47 (se bild).

Eftersom vi tidigare inte känt till att dessa ämnen kan finnas i inomhusluften saknas kunskap både om exponering och hälsorisker. Låt oss hoppas att såväl forskare och företag nu tar reda på om dessa ämnen förekommer i svenska hem och om de kan utgöra en hälsorisk.

/Mattias

pcb

Jordbruksverket begär att anslaget för 3R-centret ska minska

/ mattiasoberg

Alla som arbetar med nya metoder och alternativ till djurförsök vet att området är underfinansierat. Sverige satsar årligen 13 miljoner på denna forskning via vetenskapsrådet. Andra länder agerar annorlunda. I Holland har man nyligen tagit fram en strategi med målet att bli ledande inom nya metoder, men inte av djuretiska skäl utan för att man ser det som en viktig sektor inom Life Science.

När det gäller forskningen i Sverige däremot har forskningsanslagen varit oförändrade i mer än tio år. De forskningsprojekt som klarar den hårda granskningen får betydligt mindre än vanliga forskningsprojekt samtidigt som det är tre gånger så svårt att få anslag (dvs. andelen ansökningar som beviljas är bara 8% jämfört med 24% för Vetenskapsrådets övriga utlysningar). Projektförslag med alternativa metoder får också minder pengar. De finansieras med ca 800.000 kr/år medan övriga traditionella projekt får ca 1,2 miljoner/år. Skulle forskningen kring alternativ få en likvärdig behandling med avseende på beviljandegrad och storlek så borde anslaget höjas till närmare 59 miljoner. (Här kan du läsa statistiken från Vetenskapsrådet)

jbv

Förra året gjordes dock en rejäl nysatsning. På Jordbruksverket i Jönköping startade ett nationellt 3R-center, med syfte att stärka utvecklingen genom samverkan och sprida kunskap om alternativa metoder. För detta ändamål fick man ett anslag på 15 miljoner per år. Men det har varit svårt att få ordning på verksamheten. Efter ett och ett halvt år (och till en kostnad av 22 miljoner) har man visserligen anställt en grupp tjänstemän och fått ihop en styrgrupp. Man har också en logga och en vision ”djurens välfärd i fokus och färre djur i försök”. På Jordbruksverket hemsida har man några egna sidor, symptomatiskt nog under fliken ”DJUR”. Problemet är att man inte hinner göra av med slantarna i samma takt som de kommer in. Istället har man låtit den övriga löpande verksamheten få ett tillskott från pengarna till 3R-centret, vilket Ekot rapporterade om i våras. Kring samarbetsprojekt och utveckling har det hänt väldigt lite.

På detta borde tjänstemännen på departementet reagera. Det är inte ok att statens resurser i en så viktig fråga inte kommer till nytta. Ville regeringen på allvar att utvecklingen kring alternativa metoder skulle ta fart kan man ge tydliga direktiv om att medel ska gå till samarbetsprojekt och inte gömmas i lådorna på Jordbruksverket. Men sorgligt nog verkar man istället ha valt en helt annan strategi i budgetunderlaget. Plötsligt ber Jordbruksverket regeringen att kraftigt sänka (!) anslaget till 3R. Inför budgetarbetet hävdar man att uppstarten visserligen behövt ett anslag på 15 miljoner men att man framöver klarar sig med 10 miljoner.

Det är naturligtvis bra att skattemedel inte slösas bort, men vore det inte bättre om de kom de alternativa metoderna till glädje genom att lägga ut uppdrag till forskare och organisationer som har konstruktiva idéer. 3R-centret har en styrgrupp med flera experter på 3R. Där sitter även representanter för Djurens Rätt. Jag vill fråga: Står ni verkligen bakom en kraftig nerskärning eller är styrgruppen mest en diskussionsklubb för att ge sken av samverkan, men utan reellt inflytande ? Eller har beslutet tagits utan att informera ”styrgruppen”?

Här kan du själv läsa vad Jordbruksverket skriver. Under rubriken Nationellt kompetenscentrum för 3R-frågor hittade jag följande text på sidan 25:

” Centret ska vara ett kunskapscentrum för att sprida information om Reduce, Refine och Replace inom forskning som omfattar djurförsök. För detta arbete har Jordbruksverket beviljats ett anslag på 15 000 tkr årligen under åren 2017-2020… 3R-centrets bemanning och drift innebär en kostnad på ca 10 000 tkr per år. Denna bemanning kan förväntas vara rimlig under ett fortvarighetstillstånd och omfattar kostnader för personal, lokaler och arvodering av experter… Utöver detta bör utrymme finnas för att finansiera projekt som främjar forskningen samt utrymme för arvodering för experttjänster. Mot bakgrund av detta kommer behoven för att kunna upprätthålla ett 3R-center som fungerar som kunskapscentrum fortsatt vara lägre 2021 och framåt än de resurser vi har under perioden 2017 – 2020. Det innebär en årlig kostnad på 10 000 tkr från räkenskapsåret 2021.”

/Mattias

Discailmer: Synpunkterna i bloggen är mina egna och representerar inte Karolinska Institutet eller Swetox.

Att steka bort miljögifter, går det?

/ mattiasoberg

Mötte nyligen en person som menade att det mesta av miljögifterna försvinner när man lagar maten. Genom upphettning skulle kemikalierna brytas ner eller hamna i spadet i stekpannan. Strömming innehåller ju fortfarande ganska höga halter av miljögifter som dioxin och PCB. Vad smart om man kan steka bort gifterna! Men stämmer det?!

De haltdata som publiceras på mat gäller nästan alltid olagad mat och det har ibland riktats kritik mot forskare och myndigheter att halterna av kemikalier i maten är överdrivna. Därför gjorde Livsmedelsverket nyligen en studie där man jämförde halten dioxin och PCB i strömming före och efter tillagning. Man stekte helt enkel lite strömming och analyserade om halten av miljögifter förändrades. Den första observationen var att vikten minskade med ungefär 25 procent. Men tyvärr satt miljögifterna kvar i den stekta fisken. För att brytas ner krävs betydligt högre temperaturer. Vi talar uppåt 800 grader och finkännare skulle nog tycka att det blev lite väl knaprigt resultat. Tittar man på halten av dioxin före och efter vanlig stekning är den faktiskt exakt lika hög (per gram räknat) före och efter tillagning. Det verkar bara finnas ett riktigt bra sätt att minska halterna av miljögifter i fisk och det är att stoppa utsläppen i miljön långsiktigt.

fisk

/Mattias