Månad: december 2018

Vad skiljer giftsnacket 2018 från 2019?

/ mattiasoberg

Vad glad jag blir! Toxicolour har haft 16.679 visningar under året som gått. Min ambition har varit att ge en initierad och vetenskapligt förankrad bild av kemikalier och hälsa, riskbedömning och toxikologisk forskning. Men även att bidra till samtal och debatt inom detta superviktiga samhällsområde. Fortsätt läs och dela gärna bloggen!

new year

De tre mest delade och lästa inläggen 2018:

  1. Skandalen med den falska KI-forskaren som spred anti-vaccin budskap. Toxicolour var först med att avslöja att det pågått under flera år och i tidskrifter som helt kontrolleras av topp-forskare vid KI.
  2. Kemofobi och kemofobifobi. Ett inlägg som handlar om att faktaresistens ligger bakom båda dessa motpoler. Både kemofobi och kemofobifobi har drag av att ny kunskap inte behövs. I det förra fallet räcker det att peka ut kemikalier i allmänhet och i det senare om att aktivt undvika att tala om exponering och risker för att inte skrämma upp ”valigt folk”. Sanningen är att det finns väldigt få enkla och generella svar när det gäller kemikalier.
  3. PFAS kan vara farligare än vad myndigheterna tidigare påstått. De nya riskbedömningar som presenterats under året går stick i stäv med myndigheternas tidigare budskap att exponeringen även i högexponerade områden är utan risk. Nu verkar det istället som om stora delar av befolkningen under lång tid exponerats för oacceptabla nivåer. Ett halvår före EFSAs nya riskbedömning som presenterades strax före jul kunde jag avslöja vad som var på gång.

Att se bakåt kan ju vara trevligt, men som vetenskapsbloggare gäller det att klättra högt upp i masten och se vågorna av trender som är på väg emot oss. Så här ser min framtidsspaning ut. Fyra vågor som kommer slå över oss under 2019.

PFAS – Många tycker att vi snackat klart om PFAS, men jag tror denna långlivade ämnesgruppen kommer peaka under året som kommer. Den nya riskbedömningen av PFOS och PFOA från Europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) presenterar data och bedömningar som leder till att riktvärdet sänks till super-låga nivåer. Det är utan jämförelse den största sänkning av ett riktvärde i myndighetens historia. Hur svenska myndigheter nu ska agera återstår att se. Ska Livsmedelsverket snabbt skärpa sina riktlinjer för att vara på den säkra sidan? Ska kommuner med måttligt förorenat vatten köpa in ny reningsutrustning eller liksom Visby erbjuda drabbade brunnsägare rent kommunalt vatten. Alternativet är att vänta tills man ser hur andra aktörer agerar och initialt försöka undvika att skapa oro. Hur som helst kan vi räkna med att PFAS blir en viktig miljöfråga även under 2019. Dessutom startar den största miljörättegången på mycket länge i Sverige när Ronnebys invånare stämmer kommunens vattenbolag för att de levererat förgiftat vatten.

Blandningar – Under året avslutas ett stort forskningsprojekt om blandningar. EDC-MixRisk presenterar sina slutsatser i Bryssel 26-27 mars. Det handlar om hur man kan se blandningseffekter i befolkningen och en möjlig strategi för hur denna kunskap kan användas i riskbedömningen. Samtidigt drar tio nya forskningsprojekt igång i Sverige, som alla handlar om blandningar på ett eller annat sätt. Cocktaileffekten kommer märkas även efter nyårsafton, var så säker.

E-cigg – Äntligen ska uteserveringarna bli rökfria. Det pressar tobaksindustrin att leta efter nya produkter och e-ciggen kommer på bred front. Nu börjar även den svenska toxikologiska forskningen få upp ögonen för denna nya miljöförorening. Vad innebär det för lungorna att andas in smakämnen som egentligen är till för att sväljas?

Kemiska vapen – En tråkig trend att hålla koll på är kemiska vapen. För ett år sedan hade få hört talas om Novichok, men trenden är tydlig. Det blir allt mer vanligt med kemiska vapen igen. För några år sedan dök sarin och klorgas upp som vapen i Syrien. Strax därefter kom det spektakulära mordet på med kopplingar till Nordkorea och så i somras det gamla sovjetiska nervgiftet Novichok upp i England. Vill man göra sig känd som hänsynslös maktspelare är gift det som ger status. Bomber och granater är för kidsen i orten och kommer vara lika ute som att flossa under 2019.

GOTT NYTT ÅR!

/Mattias

”Vanlig blomma botar snuva och ger ökad sexlust.”

/ mattiasoberg

Det nordiska köket har så mycket mer än köttbullar och sill. Det senaste decenniet har matskribenter från hela världen noterat att nya smakupplevelser i världsklass skapas på restauranger i Skandinavien. En av de nya trenderna är vilda växter som ger både smak och färg. När de långväga transporterna ifrågasätts och problemen med bekämpningsmedel diskuteras allt mer, särskilt när det gäller importerade grönsaker och frukter, så känns det fint att kunna äta örter som bokstavligen växer runt knuten. Dessutom finns mängder av berättelser om hur olika lokala växter använts för ökad hälsa och välbefinnande genom historien.

Vad vi kanske glömmer bort är att det ”naturliga” ofta kan vara betydligt giftigare än våra syntetiska tillsatser. Som en del av en kontrollkampanj besökte nyligen danska livsmedelsverket 150 restauranger och lokala livsmedelsproducenter och undersökte deras användning av växter som plockats i naturen eller odlats i privata trädgårdar. Bland de arter som användes fanns blommorna från 23 olika växter. Nu har toxikologer utvärderat giftigheten och det fanns en hel del spännande innehåll (Egebjerg et al., 2018). Ett problem med vilda växter är den naturliga variationen. Halterna av olika ämnen varierar mycket från blomma till blomma. Just den stora variationen mellan olika växter av samma sort hänger samman med att man inte förädlat växten. Istället har den fått utveckla en stor och relativt okänd variation i det vilda. Det är lite som med äpplen. De äppelsorter vi odlar är noga utvalda för att ha önskvärd smak och konsistens, medan vildsådda äpplen ofta har helt andra egenskaper.

Av de 23 blomsorter som ingick i undersökningen innehöll 13 substanser som kan skada hälsan. De flesta gifterna som hittades ger ingen akut effekt, men kan orsaka skador om man exponeras under längre tid. Vissa av de identifierade substanserna är till exempel kända för att vara cancerframkallande. Andra kan skada nervsystemet eller reproduktionssystemet.

blommaimat

Ett spännande exempel på en populär matväxt är krasse (Tropaeolum majus). Alltså inte smörgåskrasse, utan de där orangea blommorna som är mångas favorit i blomlådan på sommaren. Det är kanske ingen ny företeelse att äta dessa blommor. Genom historien har de haft rykte om sig att reta sexualdriften. Andra medicinska åkommor som ansågs kunna botas med krasse var skoskav och snuva. Som en kombo av viagra, näsdroppar och plåster – allt i en och samma blomma. Tyvärr visar djurstudier att extrakt på de gröna bladen i verkligheten orsakar hormonstörningar och ger ökad risk för tidiga missfall. Hur mycket giftighet som ryms i själva blommorna är dock än så länge okänt, så hoppet om mirakelblomman kan få leva vidare ett tag till.

/Mattias