Kemikalier påverkar klimatet, och klimatförändringarna påverkar även förutsättningarna för hur vi använder och utsätts för kemikalier. I Sverige är det Kemikalieinspektionen, som har regeringens uppdrag att driva kemikaliepolitikens tillämpning i regelverk, tillsyn och utredningar. Men på myndighetens hemsida finns få spår av medvetenhet om sambandet mellan klimat och kemikalier. När jag nyligen fick möjlighet att diskutera detta med företrädare för Kemikalieinspektionen blev det tydligt att myndigheten uppfattar klimatfrågan som något som ligger utanför det uppdrag man har fått från regeringen. Faktum är att klimat inte nämns alls i myndighetens regleringsbrev för 2019. Hur ser då sambanden klimat – kemikalier ut?

Kemikalier bidrar till utsläpp av växthusgaser. Alla fossila bränslen är såklart en slags kemiska produkter. Men även om man bara tittar på det som vi normalt betraktar som industrikemikalier kommer ungefär en tiondel av utsläppen av växthusgaser direkt från tillverkning och användning av dessa ämnen. Att bygga komplecerade molekyler från mindre beståndsdelar kräver mycket energi. Majoriteten av alla kemikalier tillverkas i Kina. Idag står kol för nästan 80 procent av energiproduktionen i Kina och den hårda partidiktaturen slukar nästan lika mycket kol som övriga världen tillsammans. Vissa kemikalier är dessutom mycket kraftfulla växthusgaser. Men även i Sverige står tillverkningen av kemikalier för stora utsläpp. Det planerade raffinaderiet i Lysekil (Preemraf) kommer om det blir verklighet vara en av Sveriges största utsläppskällor av koldioxid. Men utsläppen sker också när fossilbaserade produkter bryts ner i avfallsledet. Den dag en oljebaserade produkter bränns frigörs koldioxid. Det spelar ingen roll om produkten är bensin eller en plastburk.

Ökad temperatur ökar spridningen av miljögifter. Det finns ett direkt samband mellan ökade temperaturer och ökad spridning av miljögifter globalt. Kemikalier rör sig med hjälp av temperaturskillnader. De förångas i värme och kondenserar i svalare miljöer. Detta passiva hoppande förväntas öka i betydelse när jordens temperatur ökar.

Extrema väderhändelser ökar risken för kemiska olyckor. När stormar och översvämningar slår till mot industrier och förorenade områden finns en ökad risk för kemiska olyckor och katastrofer. Det gör att vi behöver planera och bygga klimatsäkra industrier, men också ha beredskap och förmåga att hantera kemiska olyckor.

Förändrat klimat gör också att vi behöver anpassa oss på olika sätt. Allt vi gör involverar kemikalier vilket leder det till nya kemikalielrisker som vi också behöver hantera. Det kan handla om ökad eller förändrad användning av bekämpningsmedel mot skadeinsekter och svampar som sprids till nya områden. Men det kan också handla om nya ”klimatsmarta” produkter som innehåller nya kemikalier. Om alla hus har solpaneler, alla fordon är batteridrivna och vi ersätter cement med nya material – Vilka ämnen kommer att öka i använding? Känner vi till riskerna med dessa nya kemikalier?

Klimatfrågan och kemikaliefrågan hänger ihop! Det borde synas tydligare även i miljö-, forsknings- och näringspolitik.

/Mattias

(Som vanligt är åsikterna som framförs är mina egna och representerar inte Karolinska Institutet)