Kommer coronavaccin vara säkra för gravida?

Det största hoppet om att stoppa COVID-19-pandemin är att vi snart får tillgång till ett eller flera fungerande vaccin. Nästan 200 vaccin mot corona är just nu under utveckling och flera stora bolag har redan preliminära resultat från s.k. fas-3-studier. Pfizer meddelade nyligen att deras vaccin minskade risken att drabbas av COVID med 90% och Moderna säger samtidigt att deras variant fungerar ännu lite bättre. De biverkningar man sett liknar de som man brukar se vid vaccinationer, det kan göra ont där man fått sprutan och en del känner sig hängiga någon dag.

Men samtidigt finns det två stora grupper som faktiskt ännu inte testats. Det gäller barn (<18 år) och gravida. I veckans avsnitt av Riskzonen berättar vi historien om Neurosedyn och diskuterar läkemedelsrisker under graviditet med Peter Moldéus, tidigare global chef för säkerhetstestningen av läkemedel vid AstraZeneca.

Neurosedynskandalen visar varför vi idag är så försiktiga med att testa nya mediciner på gravida, men att inte testa eller använda vaccin innebär ju också risker.

Hur vet vi om ett coronavirusvaccin är säkert för gravida kvinnor?
Det första steget är att se hur människor reagerar på de vacciner som för närvarande testas, med särskilt fokus på friska kvinnor som är i fertil ålder men inte är gravida. Kunskapen från denna grupp kommer att hjälpa experter på kvinnors och barns hälsa att ge rekommendationer om vilka vacciner som bör utvärderas även hos gravida kvinnor.

När fler och fler vaccinkandidater utvecklas vill forskarna såklart att även gravida kvinnor också får möjlighet att delta i studier, som kan gynna dem och deras barn. Det handlar om att väga risk mot nytta. Genom att vänta med att inkludera gravida minskar risken för biverkningar, men man vill också se till att bästa möjliga bevis tas fram för säker användning av vacciner under graviditeten.

För att fatta beslut försöker vaccinforskarna att utnyttja de möjligheter som finns för att samla in relevant information. Till exempel kan vissa kvinnor bli gravida under studien. Detta är ju högst troligt när man på kort tid testar på tiotusentals kvinnor. Det är alltså superviktigt att forskare planerar för att systematiskt samla in data som rör graviditet och spädbarnsresultat för kvinnor som blir gravida under fas-3-studien.

När ett vaccin till slut godkänns, ska en gravid kvinna kunna vaccineras?
För det första finns det inget godkänt vaccin just nu så det är omöjligt att säga. När det allra första vaccinet blir tillgängligt är det högst osannolikt att det kommer finnas bevis från gravida kvinnor. Så en kvalificerad gissning är att få gravida kommer att få det initialt, och endast erbjudas om de tillhör högprioriterade grupper, som har andra riskfaktorer eller löper ökad risk att bli smittade.

En annan faktor som riskbedömare behöver hålla kolla är att det hela tiden kommer ny kunskap. I början av 2021 kommer vi att ha mer information om coronavirusets effekter under graviditeten. Om viruset utgör en stor risk för gravida kvinnor är det möjligt att gravida kvinnor kan erbjudas ett vaccin tidigare. Beslutsfattare bör alltid väga risken för vaccination jämfört med risken för att vaccineras mot en sjukdom som kan orsaka allvarliga skador.

Nästa år kommer vi ha en tydligare bild på alla sidor av ekvationen: risk med vaccinet+ risk att bli smittad + nyttan av att inte bli sjuk. Alla dessa saker måste vägas samman. Samtidigt är detta ett typexempel på ett dilemma inom medicinsk etik. Vad är mest etiskt; att inte ge vaccin kan ju leda till allvarlig sjukdom, samtidigt som ett oprövat vaccin kan ha risker. Det viktiga är dock att effekten och riskerna för gravida kvinnor inte lämnas utanför bedömningarna av de nya vaccinerna.

/Mattias

PFAS ger färre antikroppar mot virus

Ett av de mest åtråvärda testerna just nu är ett test som visar om man har antikroppar mot SARS-CoV-2. När du genomgått en virusinfektion bildar kroppen normalt antikroppar som skyddar om samma virus dyker upp igen. Förhoppningen med de nya testerna är att personer, som redan haft Covid-19, ska kunna gå tillbaka till jobbet utan rädsla för att bli smittade och utan oro att smitta andra. Men hur många antikroppar krävs för att vara skyddad och är alla lika bra på att bilda antikroppar?

WHO vaccine needed

WHO:s generalsekreterare Tedros Adhan Ghebreyesus försöker få världens länder att samarbeta för att ta fram ett vaccin mot SARS-CoV-2.

Det finns miljökemikalier som kan försämra immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar. Några av dessa ämnen är de mycket långlivade miljögifterna PFOS och PFOA. I djurstudier har båda dessa ämnen visat sig orsaka ett försämrat svar på vaccination, färre antikroppar helt enkelt. För PFOS har forskarna också observerat att djur som exponerats lättare drabbades av infektioner. En kritisk fråga, som man alltid bör ställa sig när det gäller effekter på immunsystemet, är om effekten kan vara sekundär till andra typer av skador. När jag letar efter andra effekter i studierna ser jag att påverkan på mängden antikroppar är bland de effekter som kommer först.

Hur ser det ut för oss människor då? I studier från både Färöarna och Tyskland har andra grupper av forskare studerat barns förmåga att bilda antikroppar mot virus efter vaccinationer. Genom att mäta halten PFAS i blodet före vaccinationen och sedan se hur många antikroppar som barnen bildar har forskare upptäckt att barn med mer PFAS i blodet är sämre på att producera antikroppar.

Flockimmunitet är inte något nytt. Vi använder oss dagligen av flockimmunitet mot diverse smittsamma virus. När vi vaccinerar barn mot mässlingen är det inte bara för att skydda individen, utan minst lika viktigt är att skydda andra från att bli smittade. Våra antikroppar skyddar inte bara oss själva utan även våra medmänniskor. Men vad händer om den miljö vi lever i hämmar vår förmåga att bilda antikroppar?

När EUs myndighet för säkra livsmedel (EFSA) nyligen gick igenom forskningen kring PFAS, gjorde man bedömningen att immunsystemet är det som drabbas först. Baserat på observationerna hos barnen i Tyskland och på Färöarna har man beräknat att ett veckointag på mer än 8 nanogram PFAS per kilo kroppvikt skulle kunna skada vår förmåga att bilda antikroppar.

Efter EFSAs bedömning kommer svenska myndigheter behöva skärpa sina riktvärden och gränsvärden rejält. Det kan komma att kosta ganska mycket då många platser som nyligen ansågs vara ok, i framtiden kommer klassificeras som oacceptabelt förorenade. Just dessa befarade kostnader är något Naturvårdsverket lyfter i sitt remissvar till EFSA.

”A socio-economic impact assessment… is important as the proposed TWI could lead to major impacts on the guideline values for remediation of contaminated soil and ground water, contaminated soil for landfill, the environmental quality standards and the classification of status for water…” (Ur Naturvårdsverkets remissvar till EFSA, 20/4 – 2020)

Det kan ibland vara svårt att förklara för beslutsfattare varför man behöver oroa sig för kemikalier som ger lite lägre nivåer av antikroppar. Idag är det nog få som tvivlar längre. Oavsett om vi hoppas på ett vaccin mot Corona eller på att flockimmuniteten ska uppstå naturligt är det vår förmåga att bilda antikroppar som är avgörande. Miljögifter som hämmar vår förmåga att bilda antikroppar utgör ett problem för hela samhället.

/Mattias

Referens: EFSA CONTAM Panel. ”Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food”. (Daft for public opinion publicerat 24 feb 2020).