Kemikaler bryr sig inte om myndighetsgränser

Ibland är det uteblivna svar som är mest talande. Häromdagen hade SvD:s läsare möjlighet att chatta med Kemikalieinspektionens expert om hur man undviker farliga kemikalier i vardagen (länk). Ett lovvärt initiativ som gav många enkla tips till läsarna. Men samtidigt visade svensk kemikalieoplitik upp alla sina stuprör. Några citat:

Fråga: Hur är det med schampon, tvål och diverse parfymer?
Svar: Dessa produktgrupper tillhör Läkemedelsverkets kompetensområde som inte vi kan besvara.

Fråga: Är det något du skulle råda att man undviker helt om man inte vill ha kemikalier i maten?
Svar: Här skulle jag fråga Livsmedelsverket.

Fråga: Odlad lax innehåller fler kemikalier än vild. Hur kan man minska kemikalierna i odlad lax. Om jag vill anlägga en laxodling ute till havs kan jag då mata dem någonting som finns naturligt i det ”biologiska systemet” eller som jag kan odla själv?
Svar: Hej! Jag är ledsen men det är inte alls vårt kompetensområde. hör med Livismedelsverket eller Havs- och vattenmyndigheten

Samhället behöver bli bättre på att hantera kemikalier på ett samordnat sätt. Att dela in kemikalier i olika ansvarsområden är kanske praktiskt för en jurist, men galet ur biologisk synpunkt. Det spelar ju ingen roll för kroppen om molekylen härrör från en lax, en parfym eller en leksak.

Kommentar från klädkedjan New Yorker.

Jag ställde en fråga till företaget New Yorker angående giftutsläppet i Jönköping via Twitter.

– Have you found the origin and identity of the toxic gas that was released in your Swedish (Jönköping) store?

– Dear @mattiasoberg, thank you for your request and your interest. Both, the authorities and NEW YORKER itself have made several investigations. One cannot assume that there was a leakage of gas. Beyond that, the happenings cannot be reducible to a misdemeanor by NEW YORKER as we do not treat our goods chemically before shipping them. In addition to that, the transport containers are sealed up to preclude any possible external influence. Best regards!

Tveksamt om sex personer förs till sjukhus med andningssvårigheter utan orsak och som resultat av en kollektiv simulering, men vilken gas och varifrån den kom är fortfarande en gåta.

Dålig analysberedskap vid kemolyckor

Strax före midsommar fick sex personer föras till sjukhus för andningssvårigheter (läs tidigare inlägg). En av de totalt tre analysutrustningar som svensk räddningstjänst förfogar över fördes från Göteborg till Jönköping för provtagning. Enligt första analysen var det etylenoxid som av okänd anledning hamnat i butiken. Nu har FOI tittat på analysresultaten och slutsatsen är att man inte kan dra någon slutsats (jkpg live skriver om detta). Det visar att svensk förmåga behöver stärkas när det gäller att snabbt fastställa vilka ämnen som förekommer vid kemiska olyckor. Som jag ser det finns två bra sätt att bli bättre: 1- öva mer samt 2- använd utrustningen regelbundet vid till exempel arbetsplatsolyckor för att få erfarenhet i skapa lägen. Men sedan finns ytterligare ett sätt som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) skulle behöva utveckla tillsammans med oss toxikologer, nämligen analys av de personer som exponerats (s.k. human biomonitoring). Genom att snabbt ta prover (blod och urin) på de exponerade kan man få hjälp att hitta vilket ämne det rör sig om och dessutom få reda på hur stor den individuella exponeringen varit. Här tror jag att vi på Svenskt centrum för toxikologika vetenskaper (Swetox) skulle kunna utveckla en strategi och standardiserade provrutiner som sen kan finnas färdiga att tillämpa vid både små olyckor som masskadehändelser.tox symbols

Kläder med giftig gas

Blev uppringd av radio P4 Jönköping för att kommentera en olycka som inträffat i klädbutiken New Yorker i fredags (18/6-2015). Även Aftonbladet har rapporterat om olyckan där sex personer förts till sjukhus. Enligt de första analyserna rör det sig om etylenoxid (EO), en synnerligen otrevlig gas. Förutom att ge irritation i luftvägarna, i ögon och på huden är den cancerframkallande och misstänks kunna öka risken för spontan abort hos gravida. Lyssna på inslaget i P4 här.

Hur i hela friden hamnar EO i en vanlig klädbutik?? Min gissning är att det rör sig om ett försök att bekämpa ohyra och bakterier under frakten, men då talar vi bokstavligen om att skjuta mygg med kanon. EO används normalt inom sjukvården, när man vill sterilisera engångsmaterial av plast och gummi. Det är omgärdat med mycket stränga regler för att personalen inte ska utsättas för risker. Gränsvärdet för EO är 2 ppm och normalt känner man ingen doft av gasen förrän vid 260 ppm eller högre (ref). De akuta effekterna är obehagliga, men övergående. Kvar finns oron för ett systematiskt arbetsmiljöproblem där butikspersonal runt om i landet riskerar att utsättas för cancerframkallande EO. Den globaliserade handeln där kläder ofta tillverkas i tropiskt klimat, försöker hålla ovälkommen ohyra borta med gifter. Vi har nyligen startat ett forskningsprojekt om detta, där min kollega Professor Gunnar Johanson analyserar innehållet av giftiga gaser i fraktcontainrar som kommer till svenska hamnar och omlastningscentraler.

Spännande rykte: jätteanslag till djurfria testmetoder

Chemical Watch avslöjar att EU kommer sjösätta ett nytt flaggskepp för utveckling av alternativa testmetoder (EUToxRisk21). Ännu finns inga officiella kommentarer från universiteten eftersom avtalet inte är helt färdigt. Projektets budget väntas bli i storleksordningen 30 miljoner Euro under sex år. Det är ett gigantiskt projekt där forskare från hela Europa ska arbeta med att ta fram ny mekanistiskt baserad riskbedömning. Det nya svenska centret för toxikologiska vetenskaper (Swetox) är med på tåget och framstår alltmer som ett innovativt nav för 3R i Sverige.

Glad sommar!

Hudupptag är inte ofarligt

Drugnews och andra medier rapporterar idag om flera tragiska förgiftningsfall. Nu berättas att fyra unga människor de senaste veckorna avlidit genom överdosering av smärtstillande fentanylplåster [Tillägg: de drabbade hade försökt röka plåster]. Det är lätt att glömma att huden är en viktig exponeringsväg. Huden är kroppens största organ (1,8 m2, 4 kg) och skyddar mot mycket (infektioner, uttorkning, UV-strålning…), men det finns många kemikalier som obehindrat rinner rakt in i kroppen genom huden. Fentanyl och nikotin är två sådana ämnen och passar därför bra att ge via plåster. Är du orolig att kemikalier på din arbetsplats har ett farligt hudupptag finns Arbetsmiljöverkets H-märkning. Ämnen som lätt tas upp genom huden är markerade med ett H i gränsvärdeslistan (här kan du ladda ner gränsvärdeslistan).

Fentanyl är ett ämne som hämmar centrala nervsystemet och kan orsaka andningsstopp. Ämnet är 80 gånger starkare än morfin.  Fentanyl (eller något snarlikt ämne) misstänks ha använts när rysk militär skulle befria gisslan i Dubrovkateatern (2002) och dödade 127 i gisslan (ref). Som sagt, det gäller att inte överdosera :-/

Välkommen till toxicolour!

”Är det farligt?” så lyder den vanligaste frågan jag får som forskare inom toxikologi. Frågan ställs både av privatpersoner, företag och myndigheter och väcker en rad följdfrågor; Är människor olika känsliga? Hur planerar vi toxikologiska studier på ett optimalt och etiskt försvarbart sätt? Hur kan vi hantera osäkerhet och brist på kunskap? I denna blogg kommer jag att kommentera forskningsresultat och kemikaliepolitik varvat med vardagliga reflektioner. Toxikologi har många olika färger –  toxicolour!

Vem är jag? Mattias Öberg, docent i toxikiologi vid Karolinska Institutet och Swetox. Min forskning handlar om riskbedömning av kemikalier och jag hoppas att resultaten ska göra världen lite bättre och kemikalieanvändningen lite säkrare.