Nytt riktvärde för PFOS kan behöva sänkas direkt.

 

vildvittra

”Syns inte, finns inte!” ropar vildvittrorna när de flyger i flock på jakt efter Ronja Rövardotter. Ekot av ropen verkar ha nått långt utanför Mattisskogen. På europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA ropar man om PFOS risker i form av ett Tolerabelt dagligt Intag (TDI), syns inte… finns inte, Livsmedelsverket svarar från Uppsala, syns inte…finns inte, och så i förra veckan kommer SGI (Sveriges Geotekniska Institut), syns inte…finns inte!

Jag har spårat upp riskbedömningens källa, det experiment med PFOS som utgör utgångspunkten för alla de riktvärden myndigheter använder (Seacat et al., 2002). Studien utfördes runt millenieskiftet i kemiföretaget 3M:s regi. Studien omfattar apor uppdelade i åtta grupper med sex apor i varje grupp (två grupper hade av någon anledning bara fyra individer). Honor och hanar exponerades var för sig, kontroll – lågdos – mellandos – högdos. Låt mig för enkelhets skull begränsa diskussionen till honorna (de kan anses mest relevanta för effekter under graviditet). De apor som fick högst dos drabbades av mycket allvarliga effekter i form av viktnedgång, leverskador och hormonstörningar. (Två av hanarna i högdos-gruppen dog faktiskt som en följd av exponeringen. Vad detta säger om djurförsök vill jag diskutera vid annat tillfälle).

De sex honapor som fick mellandosen mådde betydligt bättre, men fick bland annat sänkta nivåer av hormonet tyroxin, ett hormon som är jätteviktigt under bland annat fosterutvecklingen. Endast fyra honor fick den lägsta dosen och när de jämfördes med kontrollen observerades inga statistiskt signifikanta skillnader. Det är nu vilvittrorna kommer… syns inte finns inte! Att inte se någon statistiskt signifikat skillnad i en jämförelse mellan fyra exponerade djur och sex kontroller betyder inte att det inte finns någon hälsoeffekt! Ett alternativt sätt att uttrycka det hade varit ”vi ser ett samband mellan PFOS och hormonell störning och utifrån dessa begränsade data kan vi inte utesluta en 20% sänkning av tyroxinnivåerna vid den lägsta exponeringsnivån”.

Bakom alla rapporter döljer sig alltså bara fyra (!) apor. Jag menar inte att man behöver ha fler djur (snarare visar detta svagheterna med att lita blint på djurstudier). Min poängen är att myndigheter använder informationen på ett felaktigt sätt. Jag tror att detta är en av anledningarna till att riktvärden ofta sjunker när fler studier blir tillgängliga, något som jag skrivit om tidigare.

Om man läser rapporten från SGI finns det indikationer på att myndigheten faktiskt känner till svagheter i underlaget. SGI skriver ”Under arbetets gång har uppgifter framkommit om att rekommenderat tolerabelt dagligt intag (TDI) av PFOS kan komma att sänkas i framtiden”. I klartext betyder detta ”Vi vet att mycket talar för att vi undervärderat risken, men vi vill inte ta konsekvensen av detta just nu”. Om man känner till detta, varför i Herrens namn ser man inte till att ta göra något åt det?! Sverige har kompetens att ta fram ett alternativt hälsobaserat riktvärde och myndigheternas uppgift är inte att utgöra eko av EU:s vildvittror.

 

Ny möjlighet för svensk forskning att bidra till säkra kemikalier

Hur kan man lita på att en medicin eller kemikalie är säker?

Akademisk forskning är normalt inte kvalitetssäkrad. Fördelen är ökad flexibilitet men nackdelarna är att man förlorar i reproducerbarhet och att forskning alltför sällan ger den samhällsnytta man skulle önska, med tanke på att räkningen betalas av oss skattebetalare. Nyligen visade en artikel i ansedda Science att mindre än hälften av 100 undersökta psykologistudier gick att reproducera. En svensk sammanfattning går att läsa i Läkartidningen.

Vi forskarna själva hänvisar ofta till att våra publikationer granskats av kollegor. Eftersom jag själv ingår i systemet kan jag vittna om att detta oavlönade arbete innebär att man under några timmar läser en text med ”kritiska ögon”. Någon djupare granskning görs inte. Inom vissa områden sker en succesiv kvalitetssäkring genom att andra forskare gör liknande studier som i bästa fall kan bekräfta resultat, men att upprepa var andra redan gjort är varken drömmen för en forskare eller anslagsgivare.

När det gäller kemikalier, hälsa och miljö är det ofta lika illa. Det finns gott om exempel på studier där forskare övertolkat resultat. Små variationer förvandlas till ett tecken på livsfarliga kemikalier eller så tolkas uteblivna effekter som att ämnet är ofarligt. Eftersom mycket av denna forskning syftar till att vi ska kunna riskbedöma kemiska ämnen måste vi ställa högre krav på kvalitet och reproducerbarhet. Forskare som i sin ansökan om forskningsmedel påstår att deras forskning ska kunna användas till riskbedömning måste kunna visa att de genomför och designar studier på rätt sätt. Här behövs ett ordentligt kunskapslyft hos anslagsgivare som Formas och Vetenskapsrådet.

GLP står för Good Laboratory Practise och syftar till att kvalitetssäkra experiment. Har personalen rätt utbildning? Är mätinstrumenten kontrollerade? Finns alla rå-data sparade på ett kontrollerat sätt? Faktum är att få universitet klarar av att möta dessa basala kvalitetskrav. Detta leder i sin tur till att många studier är svåra att använda för att riskbedöma och reglera kemikalier på ett rättssäkert sätt. Myndigheter världen över kräver GLP för att fullt ut kunna lita på och vid behov kontrollera resultaten. Naturligtvis kan även icke-GLP-studier vara till viss nytta för riskbedömning, men oftast krävs då att flera oberoende forskargrupper med olika metoder visat samstämmiga resultat.

Sedan några dagar finns ett lysande undantag bland universiteten. Swetox Södertälje har blivit certifierat GLP-labb när det gäller toxikologiska studier och bioanalys. Äntligen! Det innebär att svenska forskare nu kan göra studier av kemikalier och läkemedel som myndigheter världen över inte kan bortse ifrån. En viktig milstolpe för svensk forskning och målet om en giftfri miljö.

/Mattias

 

”Forskningsproppen”, en grund för giftfri miljö

regeringen-3944

Regeringen har inlett arbetet med en ny forsknings- och innovationsproposition, den så kallade ”Forskningsproppen”. Minister Helene Hellmark Knutsson har en otroligt viktig uppgift framför sig. Vad som kommer stå i detta dokument kan nämligen bli avgörande för Sveriges chanser att nå miljökvalitetsmålet – En giftfri miljö. Kunskapen avgör våra möjligheter och utbildning ger oss uthållighet och flexibilitet. Det handlar nämligen inte bara om forskning – utan om grunden för framtidens EU-förhandlare och morgondagens kemikalie-entreprenörer. Därför är det jätteviktigt att alla vi som vill se en kemikaliesäker värld hjälper till så att regeringen inte missar möjligheten att få med forskning om kemikalier, miljö och hälsa i propositionen.

För att kunna ta till vara kemikaliers positiva egenskaper på ett hållbart sätt är det viktigt att förstå hur olika substanser på kort och lång sikt påverkar både människors hälsa och miljön. Genom en satsning på toxikologiska vetenskaper kan regeringen:

  • Öka samhällsnyttan med svensk medicinsk forskning och innovation.
  • Ge små och medelstora företagen inom Life Science bättre möjlighet att utveckla säkra kemikalier i Sverige.
  • Ge Sverige möjlighet att självständigt utreda hur substanser påverkar människor, djur och natur för att uppnå miljömålet en giftfri miljö.
  • Varaktigt stärka Sveriges förhandlingskapacitet kring EU:s kemikaliepolitik.

Vetenskapsrådets tidning ”Curie” ger en bra beskrivning hur arbetet med ”proppen” går till (länk).

Kemikalierna fler än någonsin

cropped-aop-ws.png

Hur många kemikalier finns det egentligen? Hamnade nyligen i en diskussion på Twitter om detta och måste erkänna att jag själv blev förvånad när jag började leta efter svaret.

CAS-registret är världens mest uppdaterade kemikalielista. Man kan säga att CAS-nummer är kemikaliernas motsvarighet till personnumer. Till exempel är 58-08-2 CAS-numret för koffein. Nu till siffrorna…Just nu finns det 103.005.205 organiska och oorganiska ämnen registrerade med unika CAS-nummer. Listan med ämnen växer dessutom med 15.000 nya ämnen per dag! Medan du läser denna blogg har det registrerats fem nya ämnen (kolla in kemikalieräknaren: https://www.cas.org/). Under 2014 registrerades fler ämnen än under hela perioden 1965-1990.

När det gäller riskbedömning av de ämnen vi har i våra varor och produkter finns 143.000 ämnen noterade inom EU. Cirka 13.000 av dessa ämnen används i stora volymer och finns idag registrerade med grundläggande data om hälsorisker.

Förresten, många ämnen kan ju ha flera olika namn. Allra flest namn har plastämnet Polyeten med 9.409 olika synonymer!

Ny studie: Astmatiker känsligare för irriterande ämnen

NY STUDIE: Idag presenterar vår forskargrupp en ny studie om astmatiker. Astma är en sjukdom som inte alltid syns, men ca 10% av alla barn och vuxna är drabbade (se miljöhälsorapport 2009 och 2013). Det finns flera rapporter om att astmatiker är känsligare för ämnen som kan irritera luftvägarna, men för de flesta kemikalier saknas information, vilket gör riskbedömningarna osäkra. Ska man strunta i om astmatiker är särskilt känsliga eller anta att man behöver en extra säkerhetsmarginal? Vi publicerar idag en studie, där vi för första gången utvärderat alla publicerade experiment där man jämfört astmatiker* med friska försökspersoner.

Picture2

Vi kan visa att astmatiker reagerar vid lägre koncentrationer än vad friska försökspersoner gör. Vi såg detta tydligt för 8 av totalt 19 undersökta kemikalier. I inget enda fall visade sig friska försökspersoner vara känsligare. Vi gick också vidare för att i detalj studera dos-responssambanden. Vår slutsats är att skillnaden som mest var ungefär tio gånger. Det vill säga att astmatiker reagerade vid tio gånger lägre koncentration.

Varför är detta viktigt att veta? Jo, när man bedömer risker på arbetsplatser eller ser över beredskapen inför kemiska olyckor måste man veta vid vilka koncentrationer människor börjar få besvär från luftvägarna. Astmatiker har rätt till hälsosamma arbetsplatser och skydd vid olyckor på samma sätt som andra grupper i samhället. Nu kan vi slå fast att astmatiker faktiskt är känsligare. Samtidigt kan vi ge företag och myndigheter råd om att använda en säkerhetsmarginal på 10 gånger om man vill skydda astmatiker från effekter i luftvägarna när det gäller irriterande luftburna ämnen.

Snart kommer fortsättningen: Nu går vi vidare med att studera om astmatiker faktiskt får det skydd de har rätt till när EU och andra organisationer bedömer risker. Vad tror du? Jag hoppas kunna presentera dessa viktiga resultat senare i höst.

Här kan du läsa hela studien med open access.

Tack till Mia Johansson, min doktorand vid Karolinska Institutet, som gjort ett enastående arbete med att hitta, läsa och analysera hundratals studier.

Också ett stort tack till professor Gunnar Johanson, som bidragit med stor erfaranhet och kunnande.

Ett tredje tack till Socialstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, som finansierat studien.

* observera att studien gäller personer med mild form av astma och inte inkluderar hyper-känsliga individer. Det hade naturligtvis varit oetiskt att utsätta personer med allvarlig astma för risker med denna typ av experiment.

Ge någon en kram istället för detox

detox

De flesta av oss vill ju leva nyttigt och undvika gifter. Att vi dessutom vill vara rationella öppnar oss för kvasi-vetenskapliga argument. DETOX – är ett typiskt exempel. Man plockar forskningsresultat och sätter ihop dem på ett försåtligt sätt för att ge intrycket av en väl underbyggd teori. Sen säljer man diverse kurer, föredrag, och specialkost. Så här inför helgen granskade jag några vanliga påståenden om ”detox” och här är resultatet:

”Din kropp samlar gifter” GULT – Vi exponeras ständigt för olika kemikalier, men långtifrån alla ansamlas i kroppen.

”Snabba kolhydrater, socker och transfetter kan förorena din kropp”. RÖTT – Föroreningar är inte kopplat till hur mycket eller vilken sorts kolhydrater du äter. Det finns dock många andra skäl för många av oss att minska intaget av socker och transfetter och istället äta mer frukt och grönt.

”Olika symtom på att kroppen innehåller gifter kan vara: Trötthet, Koncentrationssvårigheter, Huvudvärk, Dålig andedräkt, Dålig sexlust, Dålig hud och hår, Gaser i magen, Förstoppning” GULT – Det finns kemikalier som kan orsaka dessa effekter. Som exempel kan nämnas flera vanliga läkemedel, men vanliga miljöföroreningar – Nej, så är det inte!

”Toxinerna neutraliseras bl.a. genom att du intar antioxidanter och när du intar bl.a. B-vitaminer och mineraler kan även dessa toxiner till sist föras ut ur kroppen.” RÖTT – Antioxidanter är ämnen som motverkar kemisk oxidation. Det är dock viktigt att komma ihåg att kroppen använder kemisk oxidation för en rad viktiga processer. Kroppen bryter ner och utsöndrar ämnen på olika sätt, men intaget av antioxidanter är inte alls avgörande. Det finns dessutom flera studier som visat att kosttillskott med höga halter av dessa ämnen kan öka riskerna för t.ex. cancer.

Ibland kan det vara bra att påminna om:

  1. All materia är gjord av kemikalier.
  2. Huruvida en kemikalie är tillverkad eller naturlig säger inget om dess giftighet.
  3. Du behöver inte vara rädd för kemikalier, bara för att de har konstiga namn eller E-nummer.

Ha nu en riktigt trevlig helg! Ät och drick gott tillsammans med familj och vänner. Ge någon en kram. Det är den bästa detoxen du kan få.

280 miljoner till försöksdjursfria testmetoder

Redan i somras började det ryktas om att EU skulle göra en stor satsning på att utveckla alternativ till djurförsök. Nu är det klart att jätte-projektet EU-ToxRisk får 280 miljoner kronor. Extra roligt är såklart att Sverige genom Swetox är en av de centrala aktörerna och att svensk 3R-forskning därigenom får ett välbehövligt tillskott på 13 miljoner.

Projektet, som ska pågå i sex år, syftar till att utveckla och använda djurfria metoder för att riskbedöma kemikalier. Det behövs verkligen! Vi måste komma bort från bedömningar utifrån observationer och gå över till bedömningar baserade på mekanistisk förståelse. Nya metoder är en förutsättning för att kunna hantera viktiga frågor, som individuell känslighet, cocktail-effekten och samtidigt klara av att säkerhetsbedöma alla de tiotusentals kemikalier vi omger oss med. Det finns så att säga inga alternativ till de ”alternativa metoderna”.

Vad innebär det för oss i Sverige att EU:s flaggskepp för 3R (replace, reduce, refine) kommer att får en stark koppling till Sverige? Jordbruksverket utreder just nu hur man bör organisera ett svenskt 3R-center. Utredningen ska lämnas till regeringen senast 15 december. Av det som hittills sipprat ut verkar man vilja lägga kraften på att hantera ansökningar om djurförsök istället för att fokusera på att utveckla och sprida kunskap om hur vi ska få färre och bättre djurförsök. Jag tycker det är dags att skrota förvaltningstanken och istället skapa ett 3R-center som kombinerar kunskap om djurvälfärd med kunskap om hur man aktivt minskar antalet försöksdjur och ersätter djurförsök. Vi behöver inte fler pappers-tigrar utan en organisation som samlar universiteten och har energi nog att göra skillnad även utanför Sveriges gränser. Låt EU-ToxRisk visa vägen. Toxikologi är den vetenskap som kommit längst inom 3R och med Swetox finns en fungerande samverkan mellan alla universitet med tydlig internationell koppling. Tillsammans med Nationellt Centrum för Djurvälfärd (SCAW) kan man forma ett 3R-center som kan göra skillnad på riktigt.

PS.

Här berättar jag lite mer om hur Swetox kan göra skillnad när det gäller 3R [youtube-klipp].

Forskare förvånade av fetma

Ingen kan ju ha missat den globala fetma-epidemin. Jag lovade i ett tidigare inlägg att berätta lite om vad som diskuterades under Uppsala-mötet om fetma och miljöföroreningar. Ett viktigt samtal handlade om data som tyder på att mat och aktivitet inte räcker som förklaring till människors ökande vikt. Människor i alla åldrar får allt lättare att gå upp i vikt och allt svårare att gå ner igen. Det är sedan tidigare känt att vissa läkemedel kan påverka kroppsvikten. Men under workshopen visades mängder av data på att även andra kemikalier kan ge liknande effekter i djurförsök. Så kallade ”obesogener”, dvs. kemikalier som kan stimulera bildandet av fettceller, öka inlagringen av fett eller påverka kontrollen av aptiten och på så sätt orsaka övervikt. En rad studier pekar också på att tidig exponering för kemikalier leder till att kroppens energisystem omprogrammeras och resultatet blir en individ som lätt går upp i vikt. En dålig start kan alltså påverka hela livet.

Titta nu på bilden nedanför. Den visar något spännande och tankeväckande. Som vanligt i forskningssammanhang gäller det att skynda långsamt och ännu saknas en tydlig förklaring, men jag vill ändå visa något som fick åhörarna i Uppsala att höja på ögonbrynen. Bilden är från en presentation av Bruce Blumberg från University of California, USA.

IMG_1696

De röda linjerna visar mängden kroppsfett hos två grupper av möss (strunta i de blå linjerna, de visar samma sak men utifrån andelen som inte är fett). I början av försöket har båda grupperna samma mängd fett (ungefär 10%). När det gått 19 veckor byts fodret ut till en sort med mera fett och mössen börjar genast samla på sig mer kroppsfett. Den ena gruppen (streckad röd linje) ökar snabbare än den andra. Egentligen inget märkvärdigt, för precis som hos oss människor finns det möss som har lätt att gå upp i vikt. Men… enda skillnaden mellan dessa möss är att den grupp som snabbast samlar på sig fett har en mormors mormor som blivit exponerad för miljögiftet TBT. Bilden visar ett exempel på hur kemikalier verkar kunna påverka kroppens energistatus fyra (!) generationer efter exponeringen. En dålig start räcker kanske längre än en livstid. För några årtionden sedan gjordes studier på vuxna djur, idag är fokus på fosterstadiet. Kommer framtidens forskning handla om epigenetiskt ärvda riskfaktorer?

Obesogener – kemikalierna som gör dig fetare

Denna vecka (8-9 okt 2015) äger en workshop rum på Uppsala Universitet med fokus på sambandet mellan miljögifter och fetma. Fetma ökar stadigt över hela världen, men det finns ganska övertygande bevis på att kost och aktivitetsnivå är inte de enda faktorerna i denna trend. En rad experimentella studier visar att kemiska ämnen i vissa fall kan förändra metabolism och predisponerar vissa individer att gå upp i vikt. Exponering i fosterstadiet och tidig i livet verkar kunna förändra vissa individers ämnesomsättning och fettceller för livet. Tanken att kemikalier kan vara en del av orsaken till fetma brukar kallas obesogen-hypotesen (obesity = fetma) och formulerades första gången 2002 (Baillie-Hamilton PF. Chemical toxins: a hypothesis to explain the global obesity epidemic. J Altern Complement Med. 2002;8(2):185–192. [PubMed]).

Ett exempel är TBT (en organisk tenn-förening som tidigare användes mycket i båtbottenfärg). Möss som exponeras under fosterstadiet blir fetare som vuxna än oexponerade möss. (Grün F, Blumberg B. Environmental obesogens: organotins and endocrine disruption via nuclear receptor signaling. Endocrinol. 2006;147(6):S50–S55. [PubMed]). En av författarna till studien, Bruce Blumberg, kommer för övrigt delta på mötet i Uppsala. Ett annat välkänt exempel är att barn till rökare väger mindre när de föds men senare växer ikapp med råge (von Kries R, et al. Maternal smoking during pregnancy and childhood obesity. Am J Epidemiol.2002;156(10):954–961. [PubMed])

Om hypotesen stämmer kan ju fatalisten fråga sig om mat och rörelse spelar någon roll. Min sponata kommentar är nog att vi alla har olika lätt att gå upp i vikt. Som med så mycket annat i naturen finns en naturlig variation. Med allmänt spridda obesogener blir det dock fler som får tänka på  vad man stoppar i sig och som får leva med en ökad risk för en rad följdsjukdomar.

Jag hoppas kunna rapportera mer från mötet i Uppsala senare i veckan. Och om någon har ett tips på vad man kan kalla ”obesogener” på svenska får ni gärna lämna en kommentar. Fett fina priser till bästa förslaget utlovas 🙂

 PS.

cartoon-happy-birthday

För ett år sedan, den 7 oktober 2014, slog vi upp portarna för Swetox i Södertälje. Tjugo forskare och entreprenörer med en stark vision för säkra kemikalier och läkemedel har idag vuxit till 45 personer. GRATTIS PÅ 1-ÅRSDAGEN!

Ansvaret sträcker sig längre

kemi_itp_besok_img_1670_liten

I fredags kom ett 30-tal studenter på besök i Södertälje. Det speciella med dessa studenter var att de arbetar med kemikaliesäkerhet i sydostasien. Nu var de på Swetox för att se ett exempel på hur forskning kan bidra en säker användning av kemikalier. Det blev ett bra samtal om allt från luftföroreningar i städer och kemikalier i arbetsmiljön till moderna in vitro-tester och epigenetik.

I takt med att tillverkning flyttat utanför Europa och livsmedelsmarknaden internationaliseras blir vårt sätt att hantera kemikalier utifrån enstaka substanser och användningsområden alltmer missanpassat. Vi har byggt en kemocentrisk lagstiftning med egocentrisk slagsida där vi ställer enstaka ämnen och våra egna användningsområden i centrum. När vi diskuterar bekämpningsmedel ligger fokus ofta på resthalter i frukt och grönt i våra egna affärer. Coop:s reklamfilm med en svensk familj som sänker sin exponering genom att äta ekologisk mat är ett utmärkt exempel på att små risker ges huvudrollen för att påverka vårt beteende. Jag hade gärna sett motsvarande film om  familjen Diaz från kuststaden Limón i Costa Rica. Egentligen bor de ju inte i staden utan vid kanten av ett plantage någon mil utanför, i ett litet skjul som de hyr billigt som gästarbetare. Juan jobbar på plantaget men hans fru Maria (19 år) är hemma eftersom hon väntar deras första barn. Hur påverkas  Maria och hennes ofödda barn av kemikalierna från plantaget?

Jag skulle vilja ha en ny antropocentrisk syn på kemikaliesäkerhet där vi ställer människors hälsa och livskvalitet i centrum. Ett synsätt som öppnar för multipla exponeringsvägar och ser till fler än ett ämne i taget. Ett synsätt som bedömer kemikalierisker hela vägen från produktion och användning till föroreningar i mat och miljö.

Vill du veta mer om hur barn och föräldrar exponeras kan du läsa två studier som jag varit med och skrivit. Den första är från 2012 och handlar om hur barn som bor nära plantage med användning av bekämpningsmedel har dubbelt så hög exponering som barn som bor intill ekologisk odling. Den andra studien publicerades 2014 och handlar om familjer som Maria och Juan. Den visar att blivande mammor som bor nära plantage har en förhöjd exponering.

van Wendel de Joode B, María Mora A, Córdoba L, Cano C, Quesada R, Faniband M, Wesseling C, Ruepert C, Öberg M, Eskenazi B, Mergler D, Lindh C, Aerial application of mancozeb is associated with elevated urinary ethylenethiourea (ETU) concentrations in pregnant women: the Infant Environmental Health Study (ISA), Environmetal Health Perspectives (2014) 122:1321–1328

van Wendel de Joode B, Barraza D, Ruepert C, Mora A, Córdoba L, Öberg M, Wesseling C, Mergler D, Lindh C, Indigenous children living nearby plantations with chlorpyrifos-treated bags have elevated 3,5,6-trichloro-2-pyridinol (TCPy) urinary concentrations. Environmental Research (2012) 117:17-26