Många PFAS-förgiftade platser fortfarande inte avslöjade.

I förra veckan rapporterade Naturvårdsverket att de, tillsammans med Sveriges Geologiska Undersöknröringar (SGU), hade identifierat drygt 11.000 platser där giftigt brandskum används. Det kan tyckas mycket, men rapporten redovisar bara platser som förorenats mellan 1998 och 2015. Stora mängder PFAS-skum användes före 1998, vilket gör att det fortfarande kan finnas ett mycket stort antal platser där dricksvatten och miljö kan ha tagit skada, platser som fortfarande är okända.

Några av de platser som utsatts för brandskum med miljögiftet PFAS under åren 1998-2015.
Källa: Naturvårdsverket

Tillverkarna kände till riskerna redan under 1970-talet, men fortsatte ändå att sälja fluorerat brandskum till svenska myndigheter.

De senaste åren har vi genom diverse rättegångar i USA fått viss insyn i vad tillverkaren 3M visste om produkternas giftighet för människor och miljö. Under 1970-talet stod det klart att ämnet var miljöfarligt och fanns i blodprover hos befolkningen, under 1980-talet förstod tillverkarna att ämnet kan orsaka cancer hos djur och störa viktiga cellulära receptorer, under 1990-talet klarnade bilden av dessa gifter ytterligare tills man i början av 2000-talet började fasa ut en av de värsta PFAS-varianterna (PFOS). Under alla dessa decennier mörkade företaget alltså riskerna för myndigheter och köpare. Dokumenten visar att man dessutom arbetade målmedvetet med att sälja så mycket som möjligt (se strategidokument från 1995 nedan. ”Key action 1A6 – Contunue to maintain regulatory approval to sell PFCs as long and as broadly as we can”). Bland kunderna fanns svenska räddningstjänster och det svenska försvaret.

Användningen av PFAS-skum har pågått mycket länge.

Exakt hur mycket PFAS-skum som användes i Sverige före 1998 är okänt, men i Ronneby, den plats där högst halter uppmätts i människor och miljö, har man kunnat dokumentera användningen av PFOS-innehållande brandskum från 1985-2003. Även på Stockholm Arlanda började PFOS-innehållande skum att användas vid brandövningar under 1980-talet. Men användningen vid olika flygplatser började antagligen ännu tidigare. I Naturvårdsverkets egen rapport står följande om när man kan anta att PFAS-skum började användas: ”Om flygplatsen blev nerlagd före 1950-talet är det inte troligt att skum med högfloredade ämnen har använts.” År 1993 använde samtliga räddningsfordon och flygplatser under dåvarande Luftfartsverket PFAS-skum. Under år 2002 började slutligen en värsting-variant av brandsläckningsskum försvinna från marknaden. PFOS-fria skum byttes ut mot skum med andra fluorerade ämnen. Det kvarvarande lagret av PFOS-skum användes dock till dess att det tog slut.

Hur ser det ut idag med PFAS-skum?

Idag används ett brandsläckningsskum vid Stockholm Arlanda som enligt tillverkaren ska vara fritt från fluorinnehållande ämnen och samtliga Swedavias brandbilar har sanerats från gamla skummedel. Men Försvarsmakten har fortsatt använda PFAS-skum. Idag övar militären med ett fluorfritt övningsskum och deras ”skarpa” skum innehåller visserligen inte PFOS idag, utan ett annan PFAS-variant som kallas 6:2 FTS.

Sammanfattningsvis finns sannolikt många många platser som ännu återstår att identifiera och riskbedöma. De platser sin hittills identifierats härrör från åren efter 1998, samtidigt som PFAS-skum kan ha släppts ut sedan 1950-talet. Dessutom fortsätter användningen av PFAS-skum även idag om än i begränsad omfattning.

/Mattias

PS. Lyssna på veckans avsnitt av Riskzonen, som handlar om terrordådet på Drottninggatan och hur rädsla påverkar oss människor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s