Världshälsoorganisationen WHO har startat en hemsida där de bemöter myter kring COVID-19. Där listas idag en lång rad olika exempel på myter kring olika kurer som sägs skydda mot COVID-19. Heta bad, chili peppar, vitlök… på listan står även flera av de saker som Donald Trump förespåkat, som hydroxychloroquine, UV-lampor, klorin, och diverse kosttillskott. Alla dessa teorier sprids minst lika fort som virus. Det har kallats en infodemi.

Trump kallar viruset för det kinesiska viruset och i Ryssland skämtar man om att Astrazeneca utvecklar ett vaccin som förvandlar människor till apor. Pandemin blir en möjlighet att vinna strateiska fördelar genom att påverka den information som sprids.

Ordet infodemi har funnits i både engelskan (infodemic) och svenskan sedan början av 00-talet, men har först år dykt upp i svensk press. Min Riskzonen-kollega Emma Frans är faktiskt en av de som först använder ordet (SvD 15/2-20). Själva fenomenet är förstås betydligt äldre. Ett exempel på en infodemi, som institutet för språk och folkminnen nämner, skedde under ett utbrott av gula febern i Angola då det plötsligt cirkulerade ett rykte att den som vaccinerade sig inte kunde dricka öl på en vecka. Genast sågs en nedgång i andelen som vaccinerade sig.

Jag tror vi nu står inför något nytt, en meta-konspiration. En konspiration som vill få oss att tro på konspirationer, eller i varje fall bli osäkra på vad som är sant och falskt. En stor skillnad mellan tidigare infodemier och vad som sker i år är att vi står inför en av de första globala informationskrigen där geopolitiska spänningar parat sig med globala mediaflöden. Det handlar till exempel om de nya vaccin mot viruset SARS-CoV-2 som nu utvecklas och testas i olika delar av världen. Ledare i olika länder ser sannolikt fördelar i att misskreditera vaccin i andra länder. Lyckas man skapa misstro hos andra vinner man två strategiska fördelar; dels försvagas motståndarens folkhälsa och dels eroderar tilliten till de lokala myndigheterna. Båda dessa effekter försvårar hanteringen även vid andra typer av kriser.

Länge har vi betraktat konspirationsteorier som en samling galna sagor. Sagor som får oss vanliga att känna oss smarta och upplysta. Men den nya typen av myter och rykten kring vaccin kommer vara nästan omöjligt att skilja från verkligheten. Rapporter om biverkningar och skillnader mellan de olika ländernas vaccin kommer placeras i våra flöden och följa sin egen medialogik. Samtidigt är det svårt att kontrollera fakta och värdera vad som är stort eller smått. Vi måste fråga oss, vem tjänar på min rädsla, och vem kan tjäna på att försvaga min tillit?

I dagens avsnitt av Riskzonen tar vi upp rädsla för ny teknik och nya vaccin. Vi intervjuar Professor Maria Feychting om riskerna med mobilstrålning och 5G. Jag är övertgad om att ett av de bästa skydden mot alla infodemier är att öka medvetenheten kring riskvärdering och öka kunskapen om bevisvärdering inom riskbedömning. Riskzonen är en podd som syftar till just detta. Ett slags vaccinering mot infodemier.

/Mattias