Utgångspunkten för veckans avsnitt av Riskzonen är ett experiment, som genomfördes i Arizona mellan år 1991-1993 under namnet Biosphere-2. Experimentet gick ut på att skapa ett hållbart ekologiskt system, men gick inte riktigt som planerat. Maten räckte inte till för att föda ens åtta personer och 20% av arterna dog ut. Samtidigt sjönk syrehalten och koldioxidhalten ökade, vilket påverkade korallreven kraftigt. På så sätt var det ett misslyckande. Men inom forskning talar vi sällan om misslyckanden, eftersom vi kan lära oss minst lika mycket av försök som inte följer den förväntade vägen. Biosphere-2 blev till exempel ett av de första bevisen på vad som händer med korallrev om koldioxidhalten tillåts öka.

En biosfär är enligt nationalenklocypedin ”den sammanfattande beteckningen för de delar av jorden där liv kan förekomma”. Ordet formas av två delar; det grekiska ordet bios, som betyder liv, och sfaira, som betyder sfär. Det var Edvard Suess, en geolog verksam i Österrike som år 1875 använde ordet för första gången. Edvard Suess var en vetenskapsman vars upptäckter än idag formar vår syn på världen. Han var den som upptäckte spåren av Gondwana, superkontinenten, som fanns för 550 miljoner år sedan och som är orsaken till att Sydamerikas östkust passar ihop med Afrikas västkust, likt två pusselbitar. Våra kontinenter har alla en gemensam geologisk och biologisk historia.

Begreppet biosfär plockades långt senare upp av den ukrainske geokemisten Vladimir Vernadsky, som 1926 använde ordet för att benämna det interdicsiplinära koncept som fogar samman astronomi, biogeografi, geokemi, hydrologi, evolutionslära, biologi, kort sagt Life science och Earth science.

Vad hände med anläggningen i Arizona efter de första experimentet? Idag ägs och drivs den av Arizona University och är faktiskt öppen för besökare. Gå gärna in på deras hemsida och läs om forskningen. Bland annat finns ett laboratorium med ”rockybatorer”, där dagens forskare studerar hur levande organismer påverkar olika bergarters nedbrytning. Eller kolla in biosphere-2:s egna youtubekanal för att få inspiration till de riktigt stora biosfäriska frågorna.

Den svenska institution som, enligt mig, ligger längst fram när det gäller tvärvetenskapliga planetära frågor är Stockholm Recilience Center. Det är deras chef Line Gordon som intervjuas i dagens avsnitt av Riskzonen. Här är en bra video där forskare från SRC förklarar varför denna typ av forskning är så viktig.

När du lyssnat på dagens avsnitt av Riskzonen hoppas jag att den allra sista meningen som Emma säger blir hängande kvar. Den sammanfattar vad vi kan lära oss av experimentet med biosphere-2. ”Just det här; hur viktigt det är att ta hand om Biosfär-1.”

/Mattias

PS. Varje måndag fram till lucia kommer ett nytt avsnitt av Riskzonen. Följ oss gärna genom att prenummerera där poddar finns och ”gilla” vår Facebooksida, så missar du inga avsnitt eller extra information.