”Är det OK att samla dricksvatten i den blå tunnan?” Bananodlaren har av grossisten fått reda på att han måste använda vissa kemikalier för att få sälja sina bananer. Frågan är bara vad han ska göra med de blå tomma tunnor som varit fyllda av kemikalier. En viktig del i riskbedömningar är att veta hur mycket information som behövs för att kunna fatta ett klokt beslut. Man behöver inte alltid göra avancerade beräkningar för att hantera en risk. Ofta kommer man långt med att ta bort exponeringen. – Nej, det är ingen bra idé att spara vatten i gamla gifttunnor.

Idag för sju år sedan besökte jag Costa Rica för första gången. Under de år som passerat har jag fått glädjen att delta i en rad intressanta projekt i landet. Tillsammans med forskarna vid Universidad National och Lunds Universitet har jag bland annat visat att barn och gravida som bor nära konventionella bananodlingar har högre exponering för kemikalier trots att de inte arbetar på plantagen. En tidigare okänd exponeringsväg är att kvinnorna tvättar sina mäns arbetskläder och på så sätt själva får i sig av giftiga kemikalier. En ny studie som nyligen presenterats som master-uppsats visar att de kvinnor som arbetar med att spreja bananer med bekämpningsmedel innan de förpackas på något sätt får med sig ämnet hem och att deras barn därför har förhöjda halter. Vårt ansvar som konsumenter, beslutsfattare och forskare bör inte begränsas av nationsgränser. Våra val av inköp, regleringar och forskningsområden påverkar inte bara vår egen miljö och hälsa utan kanske främst någon annans dito.

De blå plastpåsarna som bananderna växer i är impregnerade med insektsmedel. Jag har själv sett att de ibland används som gardiner i enkla hus på landsbygden. (Foto: Rosario Quesada Varela)

En vanlig invändning mot att agera är såklart att exponeringsnivån ofta är så låg att vi inte kan förvänta oss tydliga hälsoeffekter. Andra menar att yrkesmässig exponering är försumbar om man bara använder rätt skyddsutrustning. Men ett tråkigt faktum kvarstår. De kemikalier som används för att bekämpa insekter och svampar tar sig vidare och hamnar i lokalbefolkningen och som resthalter i de matvaror vi köper i Sverige. Detta får mig att tänka på bananbonden med den blå plasttunnan. Han frågade inte hur mycket vatten man kan dricka ur tunnan innan risken för hälsoeffekter blir för stor. På samma sätt tycker jag att det är rimligt att vi väljer bort produkter med vissa kemikalier även i de fall då halterna är låga. Det kan handla om övergripande internationella beslut men också om att välja ekologiska bananer till fruktkorgen på jobbet.

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)