Fluorerade alkylsyror (PFAS) har tillverkats sedan 1950-talet, och är stabila mot värme och kemisk nedbrytning. De har dessutom en fantastisk förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Perfekt som impregneringsmedel för papper, textilier, heltäckningsmattor, golvpolish och skidvalla. Dessutom kan ämnesgruppen bidra till att släcka bränder och ingick fram till för ca 10 år sedan i räddningstjänstens brandsläckningsskum. Det är väl bara tre problem, för det första är det giftigt och för det andra bryts det inte ner. Ja, du läste rätt… ämnet bryts i princip aldrig ner.

Vilket är det tredje problemet då?

Jo, att vi idag har förorenat drickvattnet för 3.4 miljoner svenskar (enligt Livsmedelsverket). Rent dricksvatten är det värdefullaste ett samhälle har! Utifrån rent dricksvatten bygger vi våra liv. Om kemikalier läcker ut i en dricksvattentäkt är det såklart mycket allvarligt. Särskilt om det leder till att vattnet förorenas med ett ämnen som aldrig bryts ner.

Vattentäkter, både ytvatten- och grundvattentäkter, som ligger i områden där det finns eller har funnits brandövningsplatser har på många platser blivit förorenade av PFAS. I bland annat Uppsala och Tullinge har man tvingats stänga förorenade vattentäkter. Allra högst halter har man hittat i Kallinge, utanför Ronneby, och även där tvingades man stänga av vattentäkten. Det dessa platser har gemensamt är att de ligger nära övningsplatser för brandbekämpning. På övriga ställen där vi hittat PFAS i vatten vet vi inte alltid orsaken och halterna är i dessa fall också mycket lägre.

Samtidigt gör de extremt höga halterna i till exempel Kallinge att det är möjligt att studera eventuella hälsoeffekter och vi kan lära oss hur lång tid det tar för PFAS att lämna kroppen. Idag skickade jag tillsammans med en grupp andra forskare in en ansökan till Forskningsrådet Formas om medel för att analysera och värdera de blodprov som befolkningen lämnat. Sverige har ofrivilligt skapat ett experiment med människor och jag tycker vi är skyldiga att försöka förstå vad det kan ha fått för effekter.

Samtidigt måste vi fundera på hur det var möjligt att ett ämnen med mycket farliga egenskaper att bli godkända och släppas ut av svenska myndigheter. Borde vi inte ha lärt oss mer genom miljögifternas historia? …på 1960-talet var det DDT, 70-talet PCB, 80-talet Dioxin, 90-talet Bromerade flamskyddsmedel, och så nu PFAS.

Lyssna på inslaget i Klotet i P1 där jag resonerar om PFAS i dricksvatten (inslaget kommer efter 4:30 min). Vetenskapsradion förbereder ett längre inslag som förhoppningsvis kommer att sändas om ett par veckor. Stay tuned!

Livsmedelsverket har mer information om PFAS i mat och vatten. För de flesta av oss bidrar faktiskt maten mer än förorenat dricksvatten.

Bra frågor och svar om PFAS från Ronneby kommun.

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar varken Swetox eller Karolinska Institutet)