olycka

Ny bok: Allt är gift

/ mattiasoberg

En här av romerska soldater beger sig på marsch i trakten av Svarta havets kust. De tillhör Pompejus armé och har i uppdrag att en gång för alla nedgöra romarnas ärkefiende, kung Mithridated VI av Pontos. Mithridates tar då hjälp av lokalbefolkningen i bergsområdet och placerar vaxkakor med honung längs den väg som Pompejus trupper färdas. Honungen är söt och god, men bina har sugit nektar av giftig Rhododendron. Giftet leder till muskelsvaghet, yrsel och kräkningar och Pompejus soldater blir ett lätt byte.

alltärgift

Professor Olle Matsson bok ”Allt är gift” formligen svämmar över av liknande anekdoter kring gifter. Vi får korta inblickar i toxikologins, i alla fall de dödliga ämnenas, betydelse genom människans historia. Här finns inte bara gamla greker och romare, utan även kända svenskar som Dan Andersson, som dör på ett hotellrum efter att det behandlats med cyanidångor mot vägglöss. Även moderna giftmord, ända fram till våra dagar, ryms i texten. Boken är en gifternas antologi och tematiskt upplagd i kapitel kring till exempel kemiska vapen, brott och straff, jakt, gifter i livsmedel. Dessutom har författaren försett boken med gedigen referenslista, strukturformler och personregister.

Det blir lite av en giftkatalog, som då och då glimmar till när fakta som presenteras berör händelser som läsaren kan relatera till. Varför är alkemister så intresserade av kvicksilver när de vill tillverka guld? Vad betyder egentligen ordet botox? Varför vad det viktigt att två personer deltog på flygplatsen när Kim Jong-Nam (bror till Nordkoreas diktator) giftmördades februari 2017? Det som däremot saknas är gestaltningen av personerna som presenteras. Vad tänkte och kände de? Likaså finns få resonemang kring de historiska konsekvenserna och påverkan i samhällsdebatten. Avgörande ögonblick presenteras istället utifrån kemisk vinkel, sakligt med symtom och doser. Svettningar, hallucinationer, diarréer och kräkningar redovisas utan omsvep. Korta utdrag ur historiska verk ger röst åt dåtidens åskådare, men sedan hastar författaren vidare till nästa händelse.

Först blir man som läsare nästan irriterad på att inte få stanna upp och låta historierna bottna, men successivt växer känslan av att detta är ett verk som bör läsas styckevis. Här finns frön till otaliga samtal och föreläsningar (och antagligen plockat ur författarens gedigna erfarenhet som föreläsare). Alla som möter elever och studenter och behöver en historia för att väcka intresse för kemi får i boken en skattkista att ösa ur. Funderar någon på att skriva en deckare där personer mördas med gift gör man klokt i att först läsa Olle Matssons bok.

/Mattias

PS. Denna text publiceras även i Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift 2018 – No 5

Olle Matsson är professor i kemi vid Uppsala universitet och populär föredragshållare om gifter. Han har tidigare skrivit En dos stryknin – om gifter och giftmord i litteraturen.

Misstänkt stort mörkertal kring kemiska arbetsplatsolyckor

/ mattiasoberg

I veckan presenterar jag tillsammans med Dr Linda Schenk, forskare vid Institutet för miljömedicin, nya data om kemikalieolyckor på arbetsplatsen. Under veckan pågår nämligen världens största konferens för toxikologer. I år hålls den i New Orleans, USA. Men såklart ska även Du som följer Toxicolour få reda på något av innehållet.

Visste Du till exempel att:

  • Varje år får Giftinformationscentralen vetskap om fler än 1600 kemiska olyckor på arbetsplatser runt om i Sverige (se bild)
  • Sedan 2010 har antalet samtal om kemiska olyckor i arbetslivet ökat med 28 procent.
  • De vanligaste frågorna gäller exponering i ögonen (37%) eller att man inandats något farligt ämne (32%).
  • En tredjedel av samtalen handlar om frätande ämnen och ett stort antal av dessa samtal rör starka rengöringsmedel (se bild).

olyckor

Bild 1. Antalet arbetsrelaterade olyckor som rapporteras till Giftinformationscentralen 2010-2014.

Ett systematiskt säkerhetsarbete bygger på att alla incidenter rapporteras och följs upp. När det gäller kemiska arbetsplatsolyckor, rapporteras inte alltid alla tillbud. Däremot ringer de som drabbas och deras läkare ofta till Giftinformationscentralen för att få råd om behandling.

Enligt en tidigare genomgång (Öberg, 2010) fick Arbetsmiljöverket kännedom om 286 olyckor eller tillbud med kemikalier år 2009. Det är ju ganska många färre än de 1600 olyckor där arbetstagare och läkare ringer till Giftinformationscentralen. Någon kanske invänder att man bara behöver anmäla olyckor där det funnits risk för allvarliga skador och att många samtal kanske snarare handlar om att stilla människors oro. Vi tittade därför lite extra på vem som ringer om frätande ämnen.

I studien från år 2010 jämförde vi Arbetsmiljöverkets statistik med antalet samtal där läkare ringer till Giftinfo med anledning av patienter på akutmottagningar etc. Varje år inkommer anmäls ca 50 olyckor med frätande ämnen till Arbetsmiljöverket, medan Giftinfo får kännedom om fler än 430 olyckor per år via sjukvården. Skillnaden i rapporteringsgrad (underrapportering?) verkar således vara nästan 10 gånger i detta exempel. Det innebär med stor sannolikhet att den tillgängliga statistiken inte bör ligga till grund för det förebyggande arbetsmiljöarbetet kring kemikalier på nationell nivå, det saknas helt enkelt tillräcklig kunskap om kemiska arbetsplatsolyckor på Arbetsmiljöverket. Vi hoppas kunna ändra på det och jag lovar att rapportera i takt med att våra resulatat blir klara.

/Mattias

PS. Studien finansieras av AFA Försäkring och utförs i samarbete med Giftinformationscentralen och Arbetsmiljöverket. Tack till Linda Schenk som håller i studien och har grävt fram alla data.

Kommentar från klädkedjan New Yorker.

/ mattiasoberg

Jag ställde en fråga till företaget New Yorker angående giftutsläppet i Jönköping via Twitter.

– Have you found the origin and identity of the toxic gas that was released in your Swedish (Jönköping) store?

– Dear @mattiasoberg, thank you for your request and your interest. Both, the authorities and NEW YORKER itself have made several investigations. One cannot assume that there was a leakage of gas. Beyond that, the happenings cannot be reducible to a misdemeanor by NEW YORKER as we do not treat our goods chemically before shipping them. In addition to that, the transport containers are sealed up to preclude any possible external influence. Best regards!

Tveksamt om sex personer förs till sjukhus med andningssvårigheter utan orsak och som resultat av en kollektiv simulering, men vilken gas och varifrån den kom är fortfarande en gåta.

Dålig analysberedskap vid kemolyckor

/ mattiasoberg

Strax före midsommar fick sex personer föras till sjukhus för andningssvårigheter (läs tidigare inlägg). En av de totalt tre analysutrustningar som svensk räddningstjänst förfogar över fördes från Göteborg till Jönköping för provtagning. Enligt första analysen var det etylenoxid som av okänd anledning hamnat i butiken. Nu har FOI tittat på analysresultaten och slutsatsen är att man inte kan dra någon slutsats (jkpg live skriver om detta). Det visar att svensk förmåga behöver stärkas när det gäller att snabbt fastställa vilka ämnen som förekommer vid kemiska olyckor. Som jag ser det finns två bra sätt att bli bättre: 1- öva mer samt 2- använd utrustningen regelbundet vid till exempel arbetsplatsolyckor för att få erfarenhet i skapa lägen. Men sedan finns ytterligare ett sätt som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) skulle behöva utveckla tillsammans med oss toxikologer, nämligen analys av de personer som exponerats (s.k. human biomonitoring). Genom att snabbt ta prover (blod och urin) på de exponerade kan man få hjälp att hitta vilket ämne det rör sig om och dessutom få reda på hur stor den individuella exponeringen varit. Här tror jag att vi på Svenskt centrum för toxikologika vetenskaper (Swetox) skulle kunna utveckla en strategi och standardiserade provrutiner som sen kan finnas färdiga att tillämpa vid både små olyckor som masskadehändelser.tox symbols

Kläder med giftig gas

/ mattiasoberg / 1 kommentar

Blev uppringd av radio P4 Jönköping för att kommentera en olycka som inträffat i klädbutiken New Yorker i fredags (18/6-2015). Även Aftonbladet har rapporterat om olyckan där sex personer förts till sjukhus. Enligt de första analyserna rör det sig om etylenoxid (EO), en synnerligen otrevlig gas. Förutom att ge irritation i luftvägarna, i ögon och på huden är den cancerframkallande och misstänks kunna öka risken för spontan abort hos gravida. Lyssna på inslaget i P4 här.

Hur i hela friden hamnar EO i en vanlig klädbutik?? Min gissning är att det rör sig om ett försök att bekämpa ohyra och bakterier under frakten, men då talar vi bokstavligen om att skjuta mygg med kanon. EO används normalt inom sjukvården, när man vill sterilisera engångsmaterial av plast och gummi. Det är omgärdat med mycket stränga regler för att personalen inte ska utsättas för risker. Gränsvärdet för EO är 2 ppm och normalt känner man ingen doft av gasen förrän vid 260 ppm eller högre (ref). De akuta effekterna är obehagliga, men övergående. Kvar finns oron för ett systematiskt arbetsmiljöproblem där butikspersonal runt om i landet riskerar att utsättas för cancerframkallande EO. Den globaliserade handeln där kläder ofta tillverkas i tropiskt klimat, försöker hålla ovälkommen ohyra borta med gifter. Vi har nyligen startat ett forskningsprojekt om detta, där min kollega Professor Gunnar Johanson analyserar innehållet av giftiga gaser i fraktcontainrar som kommer till svenska hamnar och omlastningscentraler.