I svensk hälsomytologi ingår ett påstående om att vi har färre rökare än andra länder. Det förklaras ibland med att vi är hälsomedvetna och har ett framstående folkhälsoarbete. Vissa menar att det är tack vare snuset. Tyvärr stämmer det inte riktigt. Svenska kvinnor tillhör det sunkiga bottenskiktet i världen när det gäller rökning. Av 192 länder ligger Sverige på plats 141. I stora delar av världen ligger andelen rökande kvinnor långt under Sveriges ca 10%.

När det gäller oss män ser det betydligt bättre ut. Svenska killar ligger i topp! Endast män från 16 andra nationer presterar bättre än svenska karlar. I stora delar av världen röker nämligen mer än dubbelt så stor andel av männen. I Sverige är det bara ca 10% röker. Allt är som bekant relativt 🙂

I sommar har jag tittat på globala data om rökning och i de flesta länder är rökning en manlig företeelse. Men bortser man från skillnader i exponering till följd av kultur och en segregerad arbetsmarknad finns det faktiskt få könsskillnader när det gäller kemikalier och deras risker. En avgörande skillnad är dock att kvinnors kroppar utgör en så viktig del av miljön för foster och barn. En tydlig effekt av rökning är påverkan på fosterutvecklingen. Därför är det inte orimligt att ge kvinnors exponering lite extra utrymme i den toxikologiska forskningen.

Mammors rökning har direkt negativ inverkan på fosterutvecklingen. Likadant är det med hormonstörande ämnen. Traditionellt har nästan allt fokus när det gäller s.k. hormonstörande ämnen handlat om påverkan på mäns spermier. Hur många är de? Kan de simma bra? Det tar cirka tre månader för en spermie att bildas och normalt bildas det runt 100 miljoner spermier per dygn. Samtidigt ligger äggcellerna i kvinnan redan vid födseln. När en flicka föds innehåller äggstockarna ungefär en miljon omogna ägg, men bara 400-500 av dem kommer att mogna till äggceller som kan befruktas. Dessa ägg mognar alltså i en miljö som innehåller de kemikalier som kvinnan exponerats för under flera årtionden. Ibland pratar vi om cocktail-effekter. I det här fallet borde man säga ägg-toddy-effekter.

I höst är jag med och startar ett projekt tillsammans med Pauliina Damdimopoulou på Karolinska Institutet och forskarkollegor i Uppsala, Estland och USA. Vi ska titta på riskerna med blandningar av hormonstörande ftalater när det gäller kvinnors reproduktionsorgan. Traditionellt har nästan allt fokus när det gäller hormonstörande ämnen handlat om mäns spermier. Hur många de är? Hur de simmar? Samtidigt ligger äggcellerna i årtionden och marineras i den blandning av ämnen kvinnan exponerats för. Vi vill undersöka om och hur hormonstörande kemikalier kan påverka kvinnors reproduktion. Det blir en spännande höst.

/Mattias

PS.

Välkommen tillbaka! Toxicolour fortsätter i höst med nya inlägg om forskningsresultat och debatt kring kemikalierelaterade frågor. Målet är att vara både aktuell, tankeväckande och folkbildande. Hitills i år har bloggen haft nästan 13.000 besökare. Vill du inte missa något inlägg går det att prenumerera via e-post. Exakt vad bloggen kommer att innehålla är inte bestämt, men utifrån vad jag kommer fokusera på inom forskningen kommer det dyka upp fler inlägg om könsskillnader, alternativ till djurförsök och PFAS. Gillar du det som skrivs så dela gärna inläggen på sociala medier.